Saxat ur tidningen Kristdemokraten:

Barn måste vara trygga i förskolan för att de ska kunna lära sig saker, säger Malin Broberg, professor i utvecklingspsykologi.

– Det fokuseras väldigt mycket på den pedagogiska verksamheten i förskolan men det är viktigt att inte glömma bort vad små barn – framför allt de under tre år, behöver. Nämligen att få sina grundläggande behov av omsorg tillgodosedda i förskolan, säger hon.

Människobarnet föds omoget

Enligt anknytningsteorin behöver små barn en trygg anknytning för att klara av att utforska och lära sig saker.

– Människobarn är väldigt omogna när de föds och kan helt enkelt inte klara sig på egen hand, utan är beroende av värme och närhet av sina föräldrar eller nära vårdare för att överleva, säger hon.

Anknytning är inget nytt fenomen utan det bygger på evolutionsteorin och det ser likadant ut över hela världen. Anknytningsteorin går i korthet ut på att det lilla barnet triggar igång omvårdnadssystemet hos den vuxne genom att skrika. Vi tar upp barnet och får det lugnt och tyst. Barnet lär sig att bli tryggt då det finns någon där som svarar på barnets signaler.

Bärandet grund för överlevnad

Det här inte något som är specifikt för oss människor utan det finns hos många andra arter också. Men det som gör oss lite mer specifika är att vi är så otroligt beroende av den här närheten för att klara oss.

– Genom evolutionen har vi inte kunnat lämna våra barn i en trygg bohåla, utan vi har fått bära dem med oss eftersom vi varit nomader och jägare som samlat mat, säger hon.

Den självklara anledningen till att vi burit våra barn och haft dem nära är att om vi lämnat barnen i en hög tillsammans som små kaninungar i en håla, hade de inte klarat sig, utan frusit ihjäl. Anknytningen har gjort att vi maximerat vår överlevnad genom att bära barnen med oss.

Separation stark signal om fara

– Det verkar också som en separation från mamman eller den primära vårdaren – att bli lämnad ensam – är en av de starkaste farosignalerna ett barn kan uppleva och också en anledning till att små barn reagerar så starkt vid separationer, säger Malin Broberg.

På vilket sätt har en trygg anknytning till pedagogerna i förskolan betydelse för barns lek och lärande?

– Om barn känner sig trygga vågar de utforska sina omgivningar mer, men blir de otrygga vill de återvända till den trygga basen som den vuxne utgör. Barnet kan inte både vara oroligt och ta till sig ny kunskap. Är de oroliga över var mamma och pappa är och när de kommer tillbaka, så får de svårt för lek och lärande, säger hon.

Ett sätt att förklara varför trygghet är viktigt för små barn är trygghetscirkeln. Den förklarar hur trygghet och utforskande är beroende av varandra.

– När det gäller små barn kanske de bara orkar utforska två–tre minuter och sedan vill de tillbaka till sin trygga anknytningsperson, säger Malin Broberg.

Barn tankar trygghet

En typisk situation för trygghet och lärande i förskolan kan till exempel vara att barnet vill utforska en ny leksak, men sedan snabbt känner att det i stället vill tillbaka. Barnet behöver då stöd på vägen: ”Gå du och titta på leksaken”. Om barnet klättrar behöver barnet också stöd och uppmuntran och bekräftelse av en vuxen.

Det grundläggande handlar om att barnet behöver ”fylla på” med trygghet för att våga utforska, och den vuxne måste finnas där och ta emot barnet och inte säga: ”Kom inte här och var så klängig” – utan barnet behöver en positiv bekräftelse. På det här sättet kan utforskandet av saker och nya färdigheter hålla på hela dagen för små barn och det är det som kallas trygghetscirkeln.

Barn vill vara nära föräldrarna

– Det vi kämpar emot i förskolan är den här driften hos barnet att vara nära sina primära anknytningspersoner. Och det är ganska så tufft för både barn och föräldrar att bryta det här bandet, säger Malin Broberg.

Ett till ett och halvtåriga barn ska reagera vid en separation. Det är helt normalt, men när barnet reagerar så ska det finnas trygghet i förskolan. Den tryggheten består i att barnet ska ha en annan trygghetsperson i form av en pedagog och det byggs inte upp i en handvändning utan tar tid.

– När det blir kris och man ramlar eller blir trött – då ska det fungera att krypa upp i knät på pedagogen. Barnet behöver testa och se att tryggheten finns, säger hon.

Strikt anknytningshierarki

Dessutom är det viktigt att känna till att barn enligt anknytningsteorin har en tydlig anknytningshierarki. När människan levde på savannen och fara hotade skulle barnet aldrig tveka vilken trygg person det skulle vända sig till, utan enligt hierarkin gå direkt till anknytningsperson ett. Fanns inte den där så skulle barnet välja nummer två och så vidare. Det måste gå snabbt och därför är hierarkin väldigt tydlig.

Det här är opraktiskt i vårt jämställda samhälle. Mammor och pappor i dag vill att båda föräldrarna ska vara lika viktiga och att det inte spelar någon roll för barnet vem det går till. Då blir det jobbigt när barnet bara vill klänga på mamma. Men går mamma därifrån duger pappa, säger hon.

Anknytning i förskolan

När föräldrar, som ofta är barnets primära trygghetsperson, lämnar i förskolan är det därför så viktigt att barnet har en trygg anknytningsperson också i pedagogen när föräldern går.

– Tredagarsinskolning är säkert bra för föräldern som lär sig hur förskolan fungerar men för barnet behövs det en längre period för att kunna etablera en trygg anknytning med en pedagog i förskolan, säger Malin Broberg.

Gunilla Niss är förskolepsykolog och en av författarna till boken ”Förskolan för de allra minsta. På gott och ont”, och hon anser att det krävs samma sak i förskolan som barnet får i en familj: Lyhördhet, närhet och närvaro.

– Utan den kompetenta omsorgen att det finns människor där som bekräftar och ser barnet så kan det inte utvecklas ordentligt, säger hon.

Stor barngrupp en risk

Hon ser stora risker med bland annat de stora barngrupperna. Då finns inte tryggheten och oro och stress infinner sig. Barnet måste bli av med oron genom att det finns en anknytningsperson som barnet kan vända sig till, då läggs oron i viloläge. Men om det inte finns så blir inte barnet inte tröstat och lugnat och då ligger stressen kvar hos barnet som måste hitta en metod att lugna sig själv. Ett sätt är genom överaktivitet, där barnet rör sig.

Många hyperaktiva barn

– Ni vet hur mycket hyperaktiva barn det finns numera. Var kom de ifrån, säger Gunilla Niss.

Hon tycker också att det är viktigt att komma ihåg att små barn inte klarar för många relationer.

– Tyvärr är det så med stora barngrupper för barn i åldern 1–3 år, att det inte går att utöka med mer vuxna, för det är antalet människor som barnet inte klarar av att ha nära relationer till.

Varför behöver förskolan utformas på ett speciellt sätt för barn under tre år?

– De första tre åren är de viktigaste i livet då växer hjärnan som mest. Vid födseln är den en fjärdedel av den vuxnes och mellan 2–3 års ålder växer den till 90 procent av den hjärna vi ska ha sedan i livet, säger Gunilla Niss.

För att förskolan ska ha bra förutsättningar att ge små barn vad de behöver bör barngruppen inte vara större än 12 barn för de allra yngsta och 15 för de äldre, enligt Gunilla Niss. Men sedan en tid tillbaka har Skolverket tagit bort den riktlinjen med hänvisning till att inga kommuner följer den.

Sverige har flest barn i förskola

– Sverige är det land som har flest barn i förskola – inget annat land har så många barn i förskola, men vi saknar riktlinjer och regler för gruppstorlekar, antal barn per vuxen, lokalyta per barn, hur mycket barnen ska få vara ute och så vidare. När det gäller djurhållning så har vi fler regler än när det handlar om våra barns miljö i förskolan, säger Gunilla Niss.

Hon är upprörd över att alla hänvisar till att det inte finns någon forskning kring till exempel vilken gruppstorlek som är den optimala:

– Men det finns forskning om vad små barn behöver. Något kan väl politikerna räkna ut själva, säger Gunilla Niss.

Emma Henriksson, KD, familjepolitisk talesperson tycker att varje kommun ska få sätta ett maxtak utifrån vad som är bra för barnen. Lagstiftar man blir det en miniminivå och inte ett maxtak, säger hon.

Föräldrar måste tro på sig själva

Enligt flera studier ska barnet helst ha fyllt tre år innan det skolas in. Har små barn inte behov av

förskola?

– Före tre års ålder är barnets eget behov av förskola inte särskilt stort, utan det handlar om att förskolan kommit till för att erbjuda barnomsorg för att föräldern ska kunna arbeta, säger Malin Broberg.

Hon ser också flera negativa följdeffekter av att förskolan lyfts fram som så otroligt viktig och bra för barnen, då man på så sätt är med och bidrar till att föräldrar lämnar tidigt och hämtar sent:

– Det finns de som inte riktigt tror på sin föräldraförmåga längre … Ohhoo mitt lilla barn måste gå i förskola för jag räcker inte till som förälder. Och jag vet inte riktigt var den här tanken kommer ifrån, säger Malin Broberg.

Av: Madeleine Lidman

Fakta