Hemmaföräldrars nätverk - för dig som vill stanna hemma längre
och satsa på tid för barn och balans mellan familj och arbete
Förskola
Här samlar vi intressanta artiklar samt även rapporter från föreläsningar som rör förskolan.
Rapport från föreläsning om en ny bok. Mår våra barn bra i förskolan? Eftersom boken ifrågasätter en hel del kring förskolan, så kommer den här boken att tystas ner i media - och därför är det extra viktigt att de som tycker att föräldrar ska få fakta - inte myter, ser till och är med och sprider den här länken. Förskolan fungerar som ett alldeles utmärkt komplement för många barn, men det finns också många risker med dagens förskola - samtidigt som mediareapporteringen överlag inte fokuserar på viktiga saker som att det saknas forskning i Sverige kring vilken effekt förskolan har på barn.
Föreläsning den 20 maj 2014: Mår barnen bra i förskolan?
Den 20 maj 2014 presenterade Ulla Waldenström, författare, barnmorska, beteendevetare och professor vid Karolinska Institutet sin nya bok ”Mår barnen bra på förskolan?” Då diskuterade hon förskolebarnens välmående med Ylva Ellneby, specialpedagog och författare till flera böcker om stress hos förskolebarn. Båda kvinnorna har personlig anknytning till frågan då de också har egna barnbarn.
Både Ulla Waldenström och Ylva Ellneby inledde med att de har en grundläggande positiv inställning till att barn går i förskola, men de är oroade över situationen för de minsta barnen och undrar över om de mår bra i förskolan.
I dag går 77 procent av alla barn i ålder ett till tre år i förskolan och de utgör även majoriteten av alla barn i förskolan. Det är en stor skillnad mot hur det såg ut på 70- talet där gick endast 10 procent av alla barn i ålder ett till sex år på förskolan. Eftersom det är fler barn som vistas i förskolan, så har infektionskänslighet och emotionell känslighet till exempel på grund av otrygg anknytning ökat.
Saknas svensk nyare forskning på förskolans effekt
Det finns för få nya svenska studier om barnens stress och välmående på förskolan, det som finns är en del amerikanska och brittiska studier som Ulla Waldenström hänvisade till.
– Förskolan borde ”präglas av kritiskt tänkande och problematisering”, i stället karakteriseras den svenska förskoleforskningen av ett inifrånperspektiv och stark solidaritet med förskolan, säger Ulla Waldenström i ett citat från den norska forskaren Peder Haug.
Ylva Ellneby påpekade att stressnivåerna hos små barn har ökat och detta hänger ihop med lärande och språkutvecklingen.
– Barngrupperna har blivit större, personaltätheten är lägre, dagarna är långa och barnen får mindre utevistelse. Stresshormonet kortisol ligger på en hög nivå hos små förskolebarn och den sjunker inte ens under helgerna, om barnen går i en förskola av sämre i kvalitet, säger hon.
Föräldrar borde vara mer oroliga enligt Ulla Waldenström:
– Men samtidigt brukar vi se mer positivt på kvaliteten i våra barns förskolemiljö än oberoende tränade observatörer. Föräldrarna vill gärna se positivt på verksamheten som tar hand om deras barn, säger hon.
Hög stressnivå hos barn när förskolan inte håller hög kvalitet
Forskning visar att stressnivån hos barn är direkt relaterad till gruppstorlek, personaltäthet och utbildningsnivån och kompetens hos personalen.
– Det finns många förskolor av hög kvalitet och samtidigt finns det de av medelmåttig och dålig kvalitet, säger Ulla Waldenström. Med hög kvalitet menas personalens förhållningssätt till barnen, personalens utbildningsnivå och även gruppernas storlek och personaltäthet.
Viktiga faktorer enligt Ulla Waldenström för förskolebarnens psykiska och fysiska hälsa är förskolans kvalitet och psykosocial och kognitiv utveckling är direkt relaterad till förskolans kvalitet.
– För att ha en långsiktig effekt på barnens lärande, måste förskolan och sedan skolan vara av hög kvalitet. Medelmåttig kvalitet räcker inte, säger Ulla Waldenström.
Faktorer som anpassning, aggressivitet och personlig mognad hos barn är också relaterade till förskolans kvalitet.
– Gruppstorleken påverkar även barnens fysiska hälsa då fler bakterier sprids och en del är starkare än de andra. Höga bullernivåer på förskolan har orsaka hörselskador, stress och påverka inlärningsprocessen negativt, säger Ylva Ellneby.
Barn klarar inte av för många relationer
Hon tycker att småbarnsföräldrar borde välja en förskola med mindre grupper och mindre personal, än de som har större grupper och flera pedagoger.
– Anknytning och samspel med alldeles för många barn och vuxna blir nämligen mer komplicerad och för många relationer kan orsaka stress hos små barn, säger Ylva Ellneby.
En grupp på 25 barn och fem stycken personal, plus vikarier betyder det att barnet ska bygga minst 30 stycken relationer samtidigt.
– Jag har sett förskoleklasser med över 70 stycken barn och personal som skulle hela tiden omplaceras i olika mindre grupper med olika personal och då kan det vara förvirrande för barnen och svårare att få det lugn som barn behöver för lärande och utveckling, säger Ylva Ellneby.
Barn med diagnoser mår inte bra i stora barngrupper
Hon berättar vidare att det även händer att barnen inte ens märker att en ny vuxen kommer in, eftersom de är så vana att de möts av så många nya ansikten hela tiden.
– En del barn som är stökiga, som inte mår bra och till och med har fått diagnoser, skulle må mycket bättre och bli av sina diagnoser om några strukturella förändringar skedde på deras förskolor, om verksamheten blev mer anpassad till dem. Gruppstorlek och pedagogernas utbildning är några av sådana faktorer, säger hon.
– Som det ser ut idag, har vi en förskola som bäst passar sociala och extroverta barn, säger Ulla Waldenström och hänvisar till psykologen Malin Bergström.
– De blyga och introverta barnen får ofta mycket mindre uppmärksamhet av personalen som lägger mer tid på de stökiga barnen. I stället för att bli nyfikna, blir blyga barn rädda när de möter nya stimuli. De barnen som får extra stöd på förskolan är oftast de som har en medicinsk diagnos, säger Ulla Waldenström.
Förskolan bättre anpassad för äldre barn
Hon tycker att fokus i läroplanen i dag ligger för mycket på lärande och att förskolan är bättre anpassad för äldre barn än de ett till treåringar som utgör majoriteten av alla barn på förskolan.
– Små barnens välmående, omvårdnad och trygghet, något som är svårare att mäta än lärandet kommer bort. Förskolan blir då en mer skolförberedande institution än en trygg miljö för små barns utveckling, säger Ulla Waldenström.
Ylva Ellneby tycker att små barn behöver vila från yttre stimuli för att minska stress, att vistas i lugna miljöer som ger ro och harmoni. God omsorg stimulerar lärande. Därför undrar Ulla Waldenström om inte riktlinjerna i den nya läroplanen är kontraproduktiva.
– Jag tycker att det finns alldeles för mycket krav på dokumentation som tar bort personalens tid från barnen, säger Ulla Waldenström.
Fel fokus när vårdnadsbidraget diskuteras
Enligt Ulla Waldenström är barnperspektivet i debatten om vårdnadsbidraget nedtonad i jämförelse med jämställdhetsperspektivet – om det blir en kvinnofälla eller hot mot integration, och även negativ påverkan på barnens kognitiva utveckling och förskolans kvalitet. I sin bok diskuterar Ulla Waldenström de där aspekterna och undrar vilket perspektiv som är viktigast.
Ulla Waldenström analyserar Folkhälsoinstitutets rapport till regeringen året 2009 innan det senaste beslutet om vårdnadsbidrag och hon är något skeptisk till resultaten som Folkhälsoinstitutet drar att ”daghemsbarn presterar på en högre kognitiv nivå än barn som vistas i hemmet”, säger hon. Rapporten påverkade både synen på vårdnadsbidrag och även på lämplig ålder för barnen att börja i förskola. Som underlag, använde Folkhälsoinstitutet fyra forskningsstudier på effekten av förskolan i stället för hemmavistelse på barn mellan 12 och 40 månader – en brittisk, en amerikansk och två svenska studier.
– De tre studierna – en brittisk och två svenska studier - innehåller för få barn för att dra säkra slutsatser, säger Ulla Waldenström.
De svenska studierna är genomförda på 80-talet och studerar samma barngrupp. Den stora amerikanska studien studerade barn som vistades få timmar i veckan på förskolan.
– Sedan drar Folkhälsoinstitutet en slutsats att dessa studier är otillräckliga om daghemmets effekt på barnens socioemotionella utveckling och därför ger rapporten ingen vägledning i debatten om dessa, säger Ulla Waldenström.
Hon anser också att studierna visar några tendenser till positiva effekten av förskola på barnens lärande och vissa negativa effekter av förskola på barnens emotionella utveckling.
– Det behövs mer forskning för att kunna dra slutsatser om lämplig ålder för förskolestart hos barn och vårdnadsbidragets betydelse för barn, säger hon.
Av: Nadja Kuznetsova Strandell