"Saxat" ur Dagens Nyheter
den 5 mtars.

Sverige slagträ i tysk debatt om utbyggnad av daghem

 

Berlin: Det är inte typiskt tyskt i stadsdelen Prenzlauer Berg. Det vimlar av barn. Ändå är missnöjet kompakt med landets familjepolitik.

 

– Det är dags att politikerna slutar prata och börjar handla, säger tvåbarnsmamman Katrin Schultz.

Hon är på väg till daghemmet på Belforter Strasse med Niklas, 4 år. Lillasyster Jonna åker med i vagn, men är än så länge hemma med sin mamma.

 

Barnomsorgen har inte varit något problem för Katrin Schultz. Niklas fick plats när han var ett år och Jonna kommer att ha syskonförtur. Hennes problem handlar om arbete. Hon är utbildad sjuksköterska, men har inte arbetat sedan Niklas föddes och har ingen fast anställning.

- Frågan är om man får något jobb när man har två barn. Arbetsgivarna tror väl att man är sjuk jämnt då, befarar hon.

 

Vi är framme vid daghemmet. Sascha Langenbach, som precis lämnat sin dotter, stannar till när han får höra att vi pratar om familjepolitiken. ”Katastrof”, säger han.

– I det här landet tillåter vi oss lyxen att spärra in välutbildade kvinnor i hemmen. Jag har en vuxen son som bor i Frankfurt. Hans fru är hemma eftersom de inte har en chans att få en daghemsplats säger han.  

 

Sascha Langenbach är journalist och utnyttjar för sin del rätten att jobba 30 timmar i veckan så länge barnen är under tre år. Det är inte populärt.

– Bara sex procent av de tyska männen gör det. Min chef säger att jag inte förstått tidens tecken. Alla jobbar mer och jag jobbar mindre. ”Du är ju aldrig här” säger han, berättar Sascha Langenbach.

 

Vi befinner oss i ett undantagsland - stadsdelen Prenzlauer Berg. Det är som ett berlinskt Södermalm, en före detta arbetarstadsdel som ”yuppiefierats” och numera befolkas av en massa människor i 30-årsåldern som både vill ha barn och göra karriär.

 

Det har varit lättare just här än i västra Berlin. Prenzlauer Berg låg i öst och i DDR var barnomsorgen utbyggd ungefär som i Sverige. De senaste veckorna har debatten gått het i Tyskland sedan familjeministern Ursula von der Leyen sagt att barnomsorgen måste byggas kraftigt för de minsta. Hon vill ha en halv miljon nya platser för två- och tre-åringarna fram till 2013.

 

Både DDR och Sverige har använts som slagträn av von der Leyens motståndare. I en tv-debatt sade sociologen Gabrielle Kuby att var tredje svenskt dagisbarn lider av psykiska störningar.

 

Att Sverige har en framträdande roll i den tyska debatten är ingen tillfällighet. Den svenska förälrapenningen har tjänat som förebild för den tyska och man har också särskilda pappamånader. Ett barn kan vara hemma med sina föräldrar i 14 månader om pappan tar ut minst två månader.

 

Fransyskan Mathilde Richter kommer gående med magen vädret tillsammans med sin svägerska. Den tyska debatten får henne att skaka på huvudet.

- Det är som om det vore i ett underutvecklat land. Alla jag känner hemma i Frankrike har både barn och jobb, säger hon.

 

Ni har aldrig funderat på att flytta dit?

– Nej, min man jobbar på den tyska riksdagen och där finns det daghemsplatser för de anställda. Men frågan kan ställas med tanke på skolan, säger Mathilde Richter. I Tyskland är det långtifrån självklart med fritidshem efter skoltiden. När skolan är slut vid ettiden har det varit meningen att barnen ska gå hem till mamma och äta - hemmafrun lever kvar i Tyskland.

 

Mathilde Richters svägerska Sabine Langendorf har Fionn, nio månader, i vagnen. Hon är skådespelerska och har inga planer på att börja arbeta heltid de närmaste åren. Hon och hennes man ska turas om, eftersom båda är frilansare.

– Sedan vet jag från vänner att det är svårt få en plats, säger hon och avslöjar därmed att daghemskrisen även nått Prenzlauer Berg.

 

Jan Lewenhagen

DN:s korrespondent

jan.lewenhagen@dn.se  

 

 

Fakta

  • Tyskland har satsat på familjerna istället för på institutionerna. Föräldrarna får ett bidrag på 154 euro (1430 kronor) i månaden per barn, och det betalas ut långt upp i 20-årsåldern om barnen studerar.

  • 1958 infördes sambeskattning av gifta par för att göra det lättare för en part att stanna hemma men gör att staten förlorar skatteinkomster.

  • I Tyskland finns det i genomsnitt 86 daghemsplatser per 1000 barn under tre år. 59 procent av kvinnorna mellan 15 och 65 år arbetar.

  • Daghemsplatserna och jobben är dock ojämnt fördelade. Det finns mest barnomsorg i de krisdrabbade före detta DDR-delstaterna, medan kvinnorna i högre grad är yrkesverksamma i de rika sydstaterna - en tysk paradox.

  • Partierna i den stora koalitionen är överens om att bygga ut barnomsorgen men oense om finansieringen.

  • Socialdemokraterna vill få fram pengar genom en omfördelning från barnbidragen och sambeskattningen till daghemmen, något som kristdemokraterna hittills avvisat. Partierna träffas idag för att försöka komma överens.

 

 

Första sidan