16 februari 2006

Socialdemokraterna stoppar familjenätverk i Uppsala

Nu är valfriheten i Uppsala hotad. Idag kan de föräldrar som inte vill ha sina barn i en större barngrupp efter föräldraledigheten välja två ”familjenätverk” som kompletterande barnomsorg. Det är en möjlighet att ha sitt barn hos en förälder som får inkomst för att ta hand om eget barn och en annan familjs barn.

För att sätta stopp för den här barnomsorgsformen har två förtroendevalda socialdemokrater i kommunen överklagat kommunens beslut, om att erbjuda föräldrar familjenätverk, till länsrätten. I dagsläget avvaktar barn- och ungdomsnämnden i Uppsala kommun domen i länsrätten, avseende motsvarande beslut i Knivsta kommun, att avveckla omsorgsformen familjenätverk. (Också i Knivsta har en förtroendevald socialdemokratisk politiker överklagat kommunens beslut att ge föräldrar mer valfrihet). Men under tiden får verksamheten bedrivas, till och med 31/7 2006. Från politiskt håll följer man intresserat Knivsta-fallet och länsrättens dom kommer att vara vägledande.

Förutsättningen för att bilda familjenätverk är att man tar emot lika många barn från en annan familj som man själv har och att man arbetar eller studerar minst på halvtid. Föräldrarna måste vara medlemmar i en ekonomisk förening och får inkomst därifrån. Man måste betala avgift även för sitt/sina egna barn. Det kan också handla om att två familjer hjälps åt att ta hand om varandras barn. Den ekonomiska föreningen får bidrag från kommunen för vart och ett av barnen som placeras. Denna form av omsorg är möjlig till och med barnet fyller tre år.

– Är barnen äldre än tre år anser vi att det väger över till barnets nackdel om de inte tas om hand av pedagogiskt utbildad personal, säger Göran Hedefalk, processledare på Barn, ungdom och arbetsmarknadskontoret.

Att det skulle vara skatteverket och diskussionerna om Nackamodellen som påverkat politikerna förnekas.

– Det ligger inga ekonomiska aspekter bakom utan det var två politiker i egenskap av privatpersoner som överklagade och ansåg att de kvalitativa krav man har rätt att ställa inte uppfylls, säger Göran Hedefalk. Det som startades 2005 är en omsorgsform som inte sköts av dagbarnvårdare och den bedrivs utöver vad kommunen är skyldig till inom ramen för skollagen.

15 barn är berörda av beslutet men de kommer att erbjudas platser i första hand enligt föräldrarnas önskemål. Enligt Göran Hedefalk finns det beredskap att ta emot dem i annan kommunal verksamhet.

– Det finns ca 100 kommunala familjedaghem och ca 15 enskilda, uppger Göran Hedefalk. Plats erbjuder vi så fort det är möjligt, dock senast fyra månader från anmält behov.

De familjedaghem som drivs i enskild regi kommer att finnas kvar så länge det finns intresse för dem. Önskar man plats i en vanlig kommunal förskola ligger genomsnittet ungefär på 17-18 barn i varje grupp.

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet bildar politisk majoritet i Uppsala.

Mia Alfredsson

Läs också:

Familjenätverk i Uppsala läggs på is

Fakta

Intervjuerna visar att samtliga föräldrar är mycket nöjda med familjenätverk som omsorgsform och att familjenätverk har varit en lyckad försöksverksamhet utifrån berörda familjers perspektiv. Dock har inte alltid kontakten med kommunen fungerat tillfredsställande.

De vanligaste för- och nackdelarna som lyftes fram under intervjuerna är:

Läs utvärderingen i sin helhet: Utvärdering av familjenätverk

Första sidan

Vill du veta mer om på vilka grunder en överklagan har skett? 

Kontakta Länsrätten i Uppsala och be att få ta del av:

Må1 nr 604-5, Rotel 3 och Mål nr 1422-05 E.

Det är offentlig handling som lämnas ut på begäran.