Saxat ur: Vi Föräldrar nr 10 september - oktober 2013
Familjerna som går mot strömmen - reportage om hemmaföräldrar i Vi Föräldrar
Katarina och Henrik Eneros väljer bort förskola så länge barnen trivs med att vara hemma och de har råd att leva på en inkomst. Som hemmaförälder behöver man aldrig vara stressad eller ha dåligt samvete för att man ger barnen för lite tid eller uppmärksamhet, sammanfattar de sitt val.
Valet är för dem okomplicerat. Men inte för andra, berättar Katarina:
– Vi blir ofta ifrågasatta. Alla frågar om när vår dotter Meja, som är äldst, ska börja förskolan och vilket dagis vi har valt. Jag säger att vi inte planerat något förskolestart, att vi tar en dag i taget, men då säger andra att barnen måste gå på dagis så att de får stimulans. Men det får de ju hemma också, säger hon.
Henrik arbetar fyra dagar i veckan. Katarina en. Trots att lönekuvertet inte är tjockt säger de sig inte sakna något. De lever snålt för att ha råd att vara med Meja och Axel när de är små.
– Vi är inga höginkomsttagare. Det handlar om att ha en enkel livsstil: göra storkok, storhandla, inte gå ut och äta, handla på rea. Men vi är vana vid det, säger Katarina.
När föräldraledigheten med första barnet Meja närmade sig sitt slut kollade de upp förskolorna där de bor. Och tyckte att det var för många barn i grupperna och för få vuxna som tar hand om dem.
– Hur sunt är det att ha cirka 30 barn i en grupp med fyra pedagoger? undrar Henrik.
De tänkte att det bästa för barnen var att få fortsätta att vara hemma. Avgörande var att Katarina uttryckte en önskan att vara hemma med sina barn.
– Man får se det utifrån möjligheter och sin situation. En del barn har det kanske bättre på dagis, andra trivs väldigt bra hemma, som våra barn. Vår dotter Meja utvecklas snabbt och är väldigt nöjd med att få vara hemma, säger Henrik.
Han ser fram emot sin dag, varje vecka, när han är hemma och Katarina arbetar. Då får han ensam rå om Meja och Axel.
– Det är kul att vara hemma med barnen själv. Det är lätt som pappa att hamna lite utanför vardagen, att inte riktigt förstå den och det som händer hemma när man arbetar heltid, säger Henrik.
Katarina säger att det i deras kommun bara finns förskola som barnomsorgsalternativ.
– Dagbarnvårdare eller vårdnadsbidrag erbjuds inte. Det är mycket märkligt: barn är ju olika och alla passar inte i stora grupper. Vi tycker att hemmet är den bästa pedagogiska platsen för våra barn. De är med på allt vi gör: handlar, städar, tvättar, lagar mat och diskar. De trivs med det och får den stimulans de behöver, säger Katarina.
De går till öppna förskolan varje vecka och träffar vänner med barn för att barnen ska få vara tillsammans med andra barn i samma ålder. I övrigt tänker de att en nära relation till föräldrar och mor- och farföräldrar, är den bästa grunden för en trygg och harmonisk uppväxt. Och att små barn inte behöver träffa kompisar varje dag.
– Jag önskar att föräldrar får tillbaka självförtroendet: att självklart är vi de bästa för våra barn, menar Katarina.
Av: Mia Coull
Det här är vi:
Katarina Eneros, 25 år butiksbiträde och Henrik Eneros, 26, arbetar med kundservice. Barnen Meja, 2 och Axel 1. Familjen bor norr om Haparanda.