5 december 2007

Katrineholm en typisk nej-sägar kommun

Nu kan kommunerna införa vårdnadsbidraget och på så sätt utöka valmöjligheterna för föräldrar så att de kan hitta den bästa lösningen för varje enskilt barn. Ändå finns det kommuner som tvekar med hänvisning till bland annat budget – ”vi ska inte ta några pengar från förskolan för att ge till hemmabarnen”. En slogan som gått ut från socialdemokratiskt partihåll till alla (s) ledamöter ute i landet, eftersom valfriheten ska stoppas till varje pris.

En typisk (s) kommun som säger konsekvent nej till all valfrihet är Katrineholm. Där är man i god socialdemokratisk anda motståndare till vårdnadsbidrag, privata dagmammor, 2-familjssystem, Nackamodellen och Uddevallamodellen.

Grundförutsättningen i Katrineholm - som i alla kommuner – är att varje barn mellan 1-5 år ska ha rätt till en förskoleplats. I Katrineholm ska det ske inom 4 månader från det att föräldrar ställer sig i kö. Kostnaden för en förskoleplats i Katrineholm heltid är 135.000 kronor. Det innebär alltså att budgeten borde beräknas på alla barn i åldern 1-5 år, eftersom varje barn har rätt till en plats.

Men…..

…budgeten beräknas på antal barn som är inskrivna i barnomsorgen i dag och det handlar om 85 procent av alla barn i åldern 1-5 år (78 procent i förskola och 7 procent hos kommunal dagmamma). Hemmabarnens dagissubventioner om 135.000 kronor per barn och år fryser inne.

Vad skulle hända om alla hemmaföräldrar satsade på lite ”civil olydnad” och krävde en plats per omgående?

Hur många nya förskolor skulle kommunen bli skyldig att ta fram och hur mycket fler personal skulle behöva anställas? Hur mycket pengar skulle de behöva budgetera för då?

Men nu räknar Katrineholms kommun kallt med att kunna tillgodoräkna sig de dagissubventioner som fryser inne när hemmaföräldrarna inte utnyttjar förskolans verksamhet. Hemmaföräldrar frågade Anneli Hedberg (s) ordförande i Barn- och utbildningsnämnden vad som skulle hända om alla föräldrar utnyttjade sina dagissubventioner genom att kräva en plats:

- Vi har inte budget för fler än dessa men om andelen ökar är vi skyldiga att erbjuda plats och då måste pengar tas från annan verksamhet eller så måste verksamheten förtätas och effektiviseras vilket innebär större barngrupper och sämre personaltäthet.

Om alla föräldrar som är garanterade en förskoleplats utnyttjade den rätten så skulle kommunen bli tvungen att ta pengar från annan verksamhet eller så måste barngrupperna bli större med färre personal. Liknande argument som används mot vårdnadsbidraget; "om vårdnadsbidraget införs så skulle kommunen bli tvungen att ta pengar från förskolan och då blir barngrupperna större med färre personal."

Nio av tio som arbetar inom vård och omsorg är kvinnor. Arbetet i offentlig sektor innebär att lönen betalas med skattepengar. Socialdemokraterna anser att det är fel om just kvinnor väljer barnomsorgsalternativet hemmaförälder, men det är rätt om de väljer att lämna ifrån sig sina barn till dagis och går ut och arbetar på ett annat dagis.

En medellön i offentlig omsorg kan ligga på 18.500 kronor i månaden. Det innebär en kostnad om 222.000 kronor från kommunens skattepengar i lön plus dagissubventioner för till exempel två barn på 270.000 kronor – en total årskostnad för kommunen om 492.000 kronor per familj och år - för att kvinnor ska göra rätt.

Skulle samma kvinna istället stanna hemma och ta hand om sina egna barn med ett vårdnadsbidrag så skulle kostnaden bli 36.000 kronor per år och familj. (Enligt det förslag som ligger i dag att vårdnadsbidraget ska beräknas per familj och inte per barn).

En förälder som är hemma med ett vårdnadsbidrag skulle alltså innebära en besparing om cirka 456.000 kronor per familj och år för kommunen. Lägg till det alla insparade pengar för tillfällig föräldrapenning (vab).

Ändå säger kommunen nej av principiella skäl och har dessutom mage att säga att vårdnadsbidraget är för dyrt. Trots att kommunens hela förskoleverksamhet faktiskt bygger på att några föräldrar stannar hemma utan ersättning - annars skulle inte förskolan gå runt.

Politiker som Anneli Hedberg (s) tycker sig inte ha råd med ett vårdnadsbidrag – frågan hon och andra politiker borde ställa sig är om de har råd med maxtaxan?

Redan i dag (när hemmaföräldrarnas barnomsorgssubventioner fryser inne) har Katrineholm de största barngrupperna i Sörmland. Riksgenomsnittet är 16,7 barn men i Katrineholm är barngrupperna 18,8 barn per avdelning. Ändå begärde Katrineholms kommun ut och fick 6,2 miljoner av den förra (s) regeringen för att anställa mer personal och minska barngrupperna. Eftersom de trots mer pengar inte klarade av att minska barngrupperna ska de nu betala tillbaka 2,9 miljoner kronor till Skolverket. Pengar som kommer att tas från andra verksamheter än förskolan enligt Anneli Hedberg. Oroväckande med tanke på att Katrineholm också har extremt stora barngrupper på fritids.

De stora barngrupperna i förskolan oroar dock inte Anneli Hedberg, utan hon hävdar att; ”Katrineholm har bra kvalitet i verksamheten trots för stora barngrupper”. Hon säger också att ”föräldrarna är nöjda”.

Enligt vilken undersökning då?

Politiker hävdar så ofta saker men har sällan några bevis. Inte heller är Anneli Hedberg oroad över att förskolebarn och fritidsbarn inte omfattas av en arbetsmiljölag – något som hennes kollegor i förra regeringen avslog 2006, utan hon säger att hon ”litar på sina partikamrater och att de säkert hade goda skäl för ett avslag”.

Med facit i hand så kan man bara konstatera att hon nog har rätt i det. Utan skydd i en arbetsmiljölag kan politiker som hon fortsätta att öka på barngruppernas storlek. Inte heller behöver de vara ärliga med att förskolan på grund av maxtaxan är underfinansierad och att varje tillstymmelse till extrapengar försvinner rakt ner i ett svart hål, utan att några förbättringar i verksamheten märks. Vem ska protestera?

Barnen? Ja om de kunde.

Föräldrarna som inte tillbringar 8-10 timmar i förskolemiljö lär knappast göra det.

Som en trogen (s) politiker hävdar Anneli också att ”förskolan är en pedagogisk verksamhet som en del i skolsystemet” och väver därför in det resonemanget i sitt motstånd mot vårdnadsbidraget och säger;

” Vi tycker heller inte att man ska blanda ihop familjepolitik med förskolans pedagogiska uppdrag”.

Hur ser då skolresultaten ut i Katrineholm?

Andel elever i procent som är behöriga till gymnasieskolan

Trots att allt fler barn gått i förskola under det senaste decennierna och fått ta del ”av den pedagogiska verksamheten” under tidiga år så uppvisar Katrineholm en ständig försämring i andelen elever som lämnar skolan med fullständiga betyg. År 2001/2002 var andelen som var behöriga till gymnasieskolan 89,5 procent och år 2005/2006 hade den andelen gått ned till 83 procent. År 2005/2006 var riksgenomsnittet för elever som var behöriga till gymnasieskolan 89,2 procent och då låg alltså Katrineholm på 83 procent.

Kanske borde Anneli Hedberg ”blanda ihop familjepolitik med förskolans pedagogiska uppdrag” med de skolresultaten?

Enligt kommunens redovisningar har införandet av maxtaxa inneburit dels att barnantalet på förskolorna har ökat, dels att vistelsetiden ökat något. I Katrineholm erbjuds barn till föräldralediga, arbetssökande eller friårslediga förskoleverksamhet tre timmar varje arbetsdag i veckan, antingen förmiddag eller eftermiddag. Det krävs alltså inte att man har ett arbete och betalar skatt för att ha barnen i förskola – något som Anneli Hedberg annars framhåller som ett viktigt argument mot vårdnadsbidraget;

”Får vi färre föräldrar som arbetar får vi också mindre skatteintäkter vilket ytterligare dränerar kommunens ekonomi”.

Men vilka är det då som arbetar och bidrar med skattepengar? Socialdemokraterna är oroliga över att färre ska arbeta - men det enda arbete som egentligen bidrar till skatterna är det som utförs i den privata sektorn. Allt arbete i offentlig sektor betalas med skattepengar och dränerar alltså kommunens ekonomi sett ur ett socialdemokratiskt perspektiv. 

Då bygger egentligen socialdemokraternas resonemang på att de som är hemma eller arbetar i offentlig sektor inte bidrar till skattekakan och då inte heller ska ha några barnomsorgssubventioner.

Socialdemokraterna använder slagord som är ihopknopade från en högre nivå i partiet och som gått ut till alla partikamrater för att de i gemensam sak ska drillas i att svara ”korrekt” på alla frågor där människor ifrågasätter varför de inte ska få välja barnomsorgsalternativ själva till sina barn.

Tyvärr har socialdemokraterna missat det viktigaste av allt:

64 procent av svenska folket vill ha ett vårdnadsbidrag (bland LO-kvinnorna är det 76 procent). Sveriges föräldrar har sagt sitt och de kräver fler barnomsorgsalternativ – frågan är varför socialdemokraterna fortfarande tror att det är deras sak att tala om för människor hur de ska leva sina liv – istället för att lyssna på hur människor vill leva sina liv och skapa förutsättningarna för att göra det möjligt. Är det inte det politiker är till för i ett land som kallar sig en demokrati?

Madeleine Lidman

Fakta om Katrineholm

Ligger i Södermanlands län och har 32.185 invånare (år 2005)

Läs också:

Ett litet nödrop från en Hemmaförälder i Katrineholm  

Ledare i Sörmlandsbygden: Var är föräldrarna och kontrollen?

Första sidan