Förr i tiden fanns en risk att barnen skulle drabbas av engelska sjukan, eller rakitis som sjukdomen också heter. Det är en bristsjukdom som ger skelettförändringar. Symptomen syns i form av krumma ben. I Sverige idag äter de flesta så näringsriktigt att ingen, eller ytterst få drabbas. Men vitaminerna får man även i sig via solljuset och eftersom vi lever i ett solfattigt land bör man få AD-droppar för säkerhets skull.

A och D-vitaminer finns i berikad mjölk och margarin och framförallt välling, dessutom finns det naturligt i ägg och fet fisk. Ju bättre sammansatt kost barnet får, desto mindre betydelse har det att man glömmer bort AD-dropparna.

Vaccinering

Sjukdomar som vi vaccinerar emot i Sverige:

Stelkramp: orsakas av en bakterie. Kommer bakterien in i ett sår kan stelkrampsgift bildas. Det kan ge svåra kramper som kan leda till andningsförlamning. Antibiotika hjälper inte. Sjukdomen leder ofta till döden.

Difteri: är en svår svalgsjukdom. Den orsakas av bakterier som avsöndrar difterigift i blodet. Giftet skadar flera olika organ. Antibiotika hjälper inte. För några år sedan drabbades Göteborg av ett difteriutbrott. De som dog var alla ovaccinerade.

Kikhosta: orsakas av bakterier. Det är en långvarig sjukdom som ger hosta med kikningar. Astmabarn, kan känna av kikhostan i flera år.

Polio: kallas också barnförlamning och orsakas av ett virus. Kan ge förlamningar, även av andningsorganen. En del går tillbaka, andra blir kvar för hela livet. Vissa som skadades i polioepidemierna på 50-talet får nu, 50 år senare nya symptom. Ingen behandling botar.

Hib (haemofilus influenzae typ B): är en bakterie som kan orsaka hjärnhinneinflammation och struplocksinflammation. Innan allmän vaccination infördes dog fem till tio barn varje år. 25 per år fick bestående hörselskador.

Mässling: orsakas av ett virur och är mycket smittsam. Oftast läker sjukdomen ut av sig själv, ingen behandling finns, men kan ge komplikationer, bland annat lunginflammation och hjärninflammation. Dessutom är immunförsvaret försämrat under lång tid efteråt. Enstaka barn får bestående hjärnskador.

Påssjuka: är en lindrig virussjukdom. Kan dock orsaka hörselnedsättning. Pojkar som är i puberteten kan få testikelinflammation som kan leda till sterilitet. Någon behandling finns inte.

Röda hund: är i sig en lindrig barnsjukdom. Men under graviditet finns risk för missfall eller fosterskador. Barnet kan få syn- och hörselnedsättning eller hjärtfel.

Biverkningar av vaccination

Svullnad: Biverkningar är sällsynta men det kan bli lite ömt, rött och svullet. Lite feber kan man räkna med när barnet har vaccinerats. Allvarliga eller bestående biverkningar är sällsynta. Praktiskt taget alla är lindriga och går över.

Kramper: Några barn kan få kramper. Man räknar med att ungefär ett barn på 1750 som vaccineras får kramper. De kan vara skrämmande men är oftast ofarliga.

HHE (Hypotonisk hypoesponsiv episod): HHE är en obehaglig upplevelse. Inom någon timme efter en kikhostevaccination blir barnet plötsligt blekt, slappt och okontaktbart. Det kan pågå i några minuter till någon timme. HHE var vanligare med den äldre typen av vaccin. Man vet inte orsaken. Det blir inte några bestående skador.

Allergiska besvär: Det förekommer allergiska besvär men är extremt sällsynt. Äggallergiker bör dock samråda med en allergikunnig barnläkare innan man vaccinerar mot mässling/påssjuka/röda hund.

Sömnstörningar hos barn

Besök sömninformationslänken AskDrSears.com

Mollusker

Mollusker är en ofarlig virussjukdom som väldigt många barn smittas av, särskilt vanlig hos dagisbarn. Molluskerna är ganska lätta att känna igen: på huden bildas små blåsformiga utväxter, ungefär så stora som knappnålshuvuden och varje mollusk innehåller en liten vit kula. Ofta blir det bara en eller ett par stycken men vissa barn får stora klungor av mollusker. De kan sitta var som helst på kroppen, på magen, benen, halsen, ryggen och i armhålorna men mycket sällan i ansiktet.

Precis som med andra virusinfektioner är det enda som gäller att vänta och ofta länge. Det kan ta upp till två år innan molluskerna försvinner men då gör de det spårlöst. Ärr blir det bara om barnet kliar och river sönder molluskerna - och då ökar också smittorisken.

Om barnet har rivit sönder mollusker kan man badda med alsolsprit på området, tills mollusken är borta. (Ofta försvinner en mollusk när den gått sönder, men det är också då den smittar som mest). Undvik att klämma ut molluskerna, det hjälper inte.

Mask i magen

Springmask: är den vanligaste magmasken hos människan och särskilt vanlig är den hos dagisbarn och barn på låg- och mellanstadiet. Den smittar väldigt lätt från ett barn till ett annat och inom familjen. Springmaskens ägg kan finnas lite varstans, till exempel i förorenad mat och i sandlådor. Man får dem med sig i maten eller de fastnar på fingrarna och under naglarna och hamnar sedan i barnets mun. Sedan kläcks de i tarmen. Larverna tar sig mot utgången och där, runt ändtarmsöppningen lägger honan nya ägg, ofta när barnet lagt sig på kvällen. Deras äggläggande irriterar barnet och när barnet kliar sig i stjärten i sömnen, kan några ägg fastna på fingrarna som sen kanske stoppas i munnen och så smittar barnet sig självt igen.

Så ser du om det är springmask: undersök avföringen, om den innehåller små, vita trådstumpar som rör sig. Eller titta noga på området kring ändtarmen någon timme efter att barnet lagt sig på kvällen. Ett tips är att sätta en bit kirurgtejp över öppningen en stund. När man tar bort den, följer ägg och maskar med. Syns inga maskar trots att barnet kliar sig bör man gå till läkare.

Så behandlas det: köp läkemedlet Vanquin till hela familjen. Blöja, trosa eller pyjamasbyxa hindrar det drabbade barnet att komma i direktkontakt med maskäggen.j

Så förebyggs springmask: Var noggrann med handhygienen för hela familjen. Och alldeles särskilt småbarn ska tvätta händerna varje gång de ska äta något, efter varje toalettbesök och när de kommer hem efter att ha varit ute eller hos dagmamma/dagis/lekis/kompisar.

Spolmask: är en parasit som numera är mycket sällsynt hos oss, men mycket vanlig i varma länder med dåliga sanitära förhållanden. Den smittar inte mellan människor utan äggen måste via avföringen hamna i jorden och sedan följa med förorenad mat och dryck, t ex dåligt sköljda grönsaker.

Äggen kläcks i tarmen och larverna tar sig genom tarmväggen via blodet till lungorna, där de mognar till i lungblåsorna. Sedan tar de sig upp i luftröret, förbi struphuvudet och sväljs ner i magen, där de växer till maskar som kan bli mellan 15-35 cm långa. Honmaskarna kan lägga uppåt 200 000 ägg per dag!

Så märks den: det vanligaste är att man ser att barnet bajsat ut en vit "daggmask". Man kan också få lungbesvär som vid en allergisk reaktion och finns det mycket mask, kan det bli obestämt "ont i magen", kräkning, dålig aptit och att barnet inte växer som det ska. Men så långt hinner det aldrig gå i Sverige. Undersök barnets avföring efter resor till varma länder.

Så behandlas det: läkaren skriver ut en medicin som förlamar masken, så att den kommer ut och kanske också laxermedel. Hela familjen bör behandlas.

Så förebyggs spolmask: på resor i områden där spolmask kan finnas gäller noggrann hygien och sköljning av frukt och grönsaker. Drick bara mineralvatten eller kokt vatten.

Feberkramp

Feberkramp är ofta ärftligt, så om man vet att andra i släkten har varit med om det, kanske man blir mindre panikslagen när det inträffar. Kramperna kan komma med en virusinfektion, tredagarsfeber eller influensa. Själva krampanfallet inträffar inte enbart vid hög feber, utan oftast när febern stiger snabbt. Alla barn har en omogen hjärna, d.v.s. den är inte färdigutvecklad och den del barn reagerar på febern med kramp. Det inträffar vanligen i åldrarna 6 månader till 5 års ålder.

Barnet kan skrika till innan det förlorar medvetandet. Kroppen blir stel och barnet håller andan. Ögongloberna rullar runt så att bara ögonvitorna syns. Kramperna ger ryckningar i armar och ben och det är vanligt att barnet kissar eller bajsar på sig. Spänningen kan ge muskelvärk efteråt och göra barnet uttröttat och förvirrat. Vissa barn blir istället pigga efter anfallet.

Feberkramper är sällan eller aldrig allvarliga även om det ser så ut. Men kramp ska ändå tas på största allvar, särskilt första gången och om den håller i sig mer än 10 minuter. Det kan i sällsynta fall vara fråga om hjärnhinneinflammation, hjärninflammation eller epilepsi.

Så gör du om ditt barn får feberkramp:

• Se till att barnet inte kan slå sig under kramperna
• Se till att barnet kan andas fritt
• Sök läkare omedelbart första gången - är du väldigt orolig så ring 112
• Stanna hos barnet hela tiden under anfallet
• Ge barnet rörelsefrihet och försök inte hålla tillbaka ryckningarna
• Ge inte barnet något att äta eller dricka
• Försök inte bända isär tänderna om de är ihopbitna
• Klä av barnet och badda pannan kallt
• Lägg barnet på sidan så att inte tungan kan falla bakåt och låt det vila
• Möt barnet med lugn och trygghet efteråt

På sjukhus eller läkarmottagning får barnet kramplösande medicin. Troligen får ni också medicin med er hem (stesolid) i form av stolpiller för att ha till hands om krampen återkommer. För barn som återkommande får feberkramper är det viktigt att ge alvedonsuppar eller panodilsuppar var fjärde till var femte timme (står på förpackningen hur ofta man får ge) för att hålla febern under kontroll och försöka undvika kramperna. (suppar = stolpiller)

Magsjuka

De flesta maginfektioner orsakas av virus och de får man året om. Maginfektioner orsakade av bakterier får man däremot mer på sommaren, det är det vi brukar kalla magsjuka eller sommarsjuka. Särskilt observant ska man vara om ett barn kräks, men inte har några andra sjukdomssymptom. Barnet kan då ha t ex lunginflammation, tarmvred eller blindtarmsinflammation. En baby som kräks häftigt och sprutande kan ha en förträngning av nedre magmunnen eller allergi mot något födoämne. Har barnet både kräkningar och diarré behöver man inte bli lika orolig, då är det troligen en maginfektion.

Den vanligaste magsjukebakterien är kolibakterien.

För att slippa den:

• Håll maten kall i kylskåp.
• Tänj inte på färskheten för mycket i båt eller på campingen.
• Kyl snabbt ner maten i iskallt vatten som byts ofta och ställ in i kyl eller frys.
• Varmhåll inte mat eller vid minst 60 grader. Vid mellan 30 - 50 grader förökar sig bakterien mest.
• Tvätta händerna noga efter toabesök
• Låt inte kött och råa grönsaker ligga för länge tillsammans, t ex på ett uppläggningsfat.

En annan magsjukebakterie är campylobakter som finns i kyckling.

För att undvika den:

• Steka kyckling och kycklinglever så länge att köttet inte är det minsta rosa inuti.
• Använd inte samma skärbräda eller kniv till rå kyckling och råa grönsaker och diska redskapen i hett vatten med diskmedel.
• Koka disktrasan om du torkat kycklingsaft med den.

Vissa bakterier kan bilda gifter som gör att man får matförgiftning. Då brukar man reagera efter några timmar med ont i magen, kräkningar och lös avföring.

Så gör du vid maginfektion:

Barn under ett år: spädbarn är mycket känsliga för uttorkning. Fortsätt amma, men ge också vätskeersättning från apotek. Om barnet inte ammas, upphör att ge ersättning eller välling, ge bara vätskeersättning i 6 - 12 timmar. Ge sedan majsvälling i 1 - 2 dagar.

Barn över ett år: ge barnet vätskeersättning eller te med druvsocker och lite salt. Börja ge vanlig mat igen när de akuta symptomen är borta. Om barnet då får ett återfall, undvik vanlig välling. Ge låglaktosvälling eller majsvälling istället. Undvik mjölk, glass, bröd och godis.

Kontakta läkare om barnet har häftig diarré och kräkningar eller enbart kräkningar som inte ger med sig eller om barnet blir medtaget.

Ge barnet, oavsett ålder, alltid vätska i små portioner - ett tips är att använda apotekets plastsprutor som brukar användas till flytande medicin för att ge barnet 5 ml var tionde minut. Då kan man lura magens och tarmens reflexer så att de inte stöter bort vätskan. Och med spruta är det lättare att suga upp vätska ur ett glas och ge barnet. Börja ge barnet vätska så fort det får diarré - vänta inte tills magen lugnat ner sig. Håll också koll på hur mycket barnet kissar. Om barnet inte kissar är det ett allvarligt tecken på uttorkning.

Vattkoppor

Orsaken till vattkoppor är ett virus som finns i svalg och hudblåsor hos den som är sjuk och det överförs genom direktkontakt och droppsmitta, till exempel genom nysningar och pussar. Inkubationstiden är längre än för många andra barnsjukdomar, den kan vara allt från 12 till 21 dagar.

Första symptomen är feber, eventuellt huvudvärk och samtidigt små upphöjda röda utslag som brukar börja på mage och bröst. Utslagen vätskefylls inom några timmar, först klart, sedan grumligt. De brister lätt och torkar in till skorpor.

Under några dagar kan man se koppor komma i omgångar, så att de är i olika utvecklingsstadier. Febern brukar försvinna på ett par tre dagar.

Om barnet har mycket besvär av att kopporna kliar, kan man lindra klådan genom att ge zinkliniment eller det receptbelagda preparatet Tavegyl. Det finns också svalkande huskurer som potatismjöl och talk, eller så kan man fläkta barnet, eller badda det med en fuktig handduk.

Det är också bra att klippa barnets naglar för att minska risken att kopporna klias sönder. I värsta fall kan det bli variga inflammationer i utslagen och fula ärrbildningar. Byt små barns blöja ofta eller låt dem vara nakna längre stunder.

Sjukdomen smittar så länge kopporna är fuktiga. I princip är barnet smittfritt när kopporna har torkat, men för säkerhets skull brukar man säga att man ska undvika kontakt med till exempel svårt sjuka barn eller vuxna som inte haft vattkoppor, ända tills kopporna fallit av. Barnet behöver ingen särskild behandling, annat än vila under feberstadiet. Hela sjukdomsförloppet är över på en och en halv till två veckor. Den immunitet som genomgången sjukdom ger är livslång.

Har man haft vattkoppor som barn kan man få bältros som vuxen. Det beror på att sjukdomarna är besläktade och viruset från vattkopporna stannar kvar i kroppen.

Alla fall av vattkoppor är inte lika tydliga. Ibland får barnet bara lätt feber och ett par utslag. Om du är osäker på om ditt barn har haft sjukdomen eller inte så kan du lätt få reda på det genom ett blodprov.

Glutenintolerans

Gluten är ett protein som finns i vete, korn, råg och havre. Glutenintolerans, eller celiaki som det också heter, yttrar sig som en inflammation på tunntarmen, med nedsatt förmåga att ta upp näring som följd. Sjukdomen är till viss del ärftlig och kan bryta ut både i vuxen ålder eller hos mycket små barn.

Symptomen är klart tydligast bland spädbarn. De vanligaste signalerna är att utvecklingskurvan avtar, barnet blir gnälligt, tappar aptiten, får diarréer och blir utmärglat. Bland äldre barn och vuxna är symptomen ofta mer oklara, men magsmärtor och depressioner är vanligt.

För att ställa diagnosen celiaki måste läkarna göra en så kallad tarmbiopsi - man tar en bit av tarmslemhinnan och undersöker den. Sjukdomen är kronisk och det enda sättet att bli kvitt magproblemen är att hålla en strikt glutenfri diet.

En dansk-svensk undersökning från 1995 visar att 1 av 250 i Sverige nu drabbas av intolerans mot gluten, mot 1 av 10 000 i Danmark. Den enda tydliga skillnaden mellan svenska och danska barn är just vad de äter: vid åtta månaders ålder får barnen i Sverige i sig 44 gånger mer gluten är sina danska grannar.

Är man orolig att barnen ska bli glutenintoleranta kan man ge barnen majsvälling istället för den vanliga glutenvällingen.

Förkylning

Förkylning orsakas av virus och är en infektion i näsan och svalget. Det finns hundratals virus, en del ger bara snuva, andra ger både snuva och halsont och ytterligare andra ger hosta och heshet. Samma virus kan ibland ge snuva hos ett barn och hosta hos ett annat.

Förkylning är mycket smittsamt och smittar ofta som mest just när den brutit ut eller till och med före. Infektionen kan smitta både genom luften, om någon nyser eller hostar och genom beröring. Det behöver inte vara direkt beröring utan kan räcka att barnet rör en leksak som ett förkylt barn lekt med.

På förkylning biter inte antibiotika och ingen annan medicin heller. Man kan inte bota en förkylning, bara lindra den:

• Låt barnet vila och undvik vilda lekar. Ordna lugnt kring barnet med sagoläsning eller video.
• Ge barnet mycket att dricka.
• Alvedon eller Panodil suppar kan vara bra till sänggåendet, så att barnet sover lungnare.
• Nästäppa är obehagligt och kan öka risken för öroninflammation. Ge koksaltlösning i pipetter från apoteket samt näsdroppar för att minska svullnaden i slemhinnorna. (Följ instruktionerna för näsdroppar noga).
• Höj barnets säng vid huvudändan. Det lindrar både nästäppa och hosta.

Hjärnskakning

När huvudet får ett slag kastas hjärnan mot skallens inre yta och vissa celler dör. Det kallas i dagligt tal hjärnskakning och i de flesta fall läker det utan några men, även om det är allvarligt. Vid en hjärnskakning kan det bli en svullnad på hjärnan eller olika typer av blödningar inom hjärnan och hjärnhinnorna som kan leda till längre tids medvetslöshet, förlamningar och förlust av talförmågan.

Även om det är en aldrig så kort stund barnet förlorar medvetandet eller är okontaktbart, kan det vara en hjärnskakning. Eller om symptomen kommer först efter några timmar. Därför är det bra om man är uppmärksam på barnets beteende under hela dagen.

Det kan vara hjärnskakning om :

• barnet blir medvetslöst, ibland en mycket kort stund
• det är svårt att få kontakt med barnet
• barnet är tyst och verkar förvirrat
• barnet kräks
• barnet verkar trött och dåsigt
• barnet får en minneslucka

Om man upptäcker något av detta efter ett slag mot huvudet är det viktigt att söka läkare.

Allergi

Allergi orsakas av antikroppar - IgE. Mycket tyder på att allergi kan grundläggas redan under graviditeten och den första spädbarnstiden. Om det sedan beror på om man får vissa infektioner eller inte, eller om man har en speciell tarmflora - det vet man ännu inte.

I dag räknar man med att minst 40 % av mellanstadiebarnen är allergiska. Vad det beror på vet man inte riktigt, men forskning pågår. Både arv och miljö har betydelse. I själva verket har förekomsten av astma och allergisk snuva mer än fördubblats de senaste 30 åren. Framför allt har ökningen skett bland barn och ungdomar. Flera studier tyder dessvärre på en fortsatt uppgång.

I Stockholm pågår en brett upplagd undersökning, det s.k. Bamseprojektet, som omfattar 4 000 barn födda mellan 1994 och 1996. Efter de två första åren bedömdes 7,4 % av barnen ha astma. Moderns rökning under graviditeten gav en riskökning för astma hos barnet med ca 60 %, medan amning skyddade mot utveckling av astma med 9 % för varje ammad månad. En riskökning för astma på ca 50 % sågs hos barn som sovit i nymålat rum, i bostad med tecken på hög luftfuktighet eller där luften bedömdes som ofräsch vid besiktning. Dessutom såg man en samverkanseffekt mellan moderns rökning och nymålad bostad då det gäller risken att drabbas av astma i tidiga barnaår.

En del barn har större risk än andra att bli allergiska. De lever i en s k högriskfamilj om:

• Båda föräldrarna har eller har haft en allergisjukdom som har krävt behandling i minst tre år.
• En förälder eller ett syskon har eller har haft svår allergisjukdom.

• Fisk eller ägg under första levnadsåret. (Riskerna med ägg och fisk är visserligen inte bevisade, men det krävs bra forskning för att ändra på ett sådant råd.
• Jordnötsprodukter. Jordnötter kan inte bara kväva ett litet barn, de kan också utlösa allergi. Även gravida och ammande kvinnor bör undvika jordnötsprodukter.
• Inga pälsdjur. Små barn med benägenhet för allergi har större risk att utveckla pälsdjursallergi om det finns pälsdjur hemma, sägs det. Men frågan är inte självklar. Forskning från Schweiz och Tyskland visar att barn som växt upp på bondgård med djur har mindre allergi än barn som växt upp i stan.

Allt är inte allergi

Små barn får ofta utslag och prickar. Men det beror inte alltid på allergi. Barn under ett år som reagerar med överkänslighet gör det ofta på något i maten. De kan få utslag, diarré eller ont i magen.

Hösnuva och andningsbesvär på grund av allergi mot exempelvis pollen eller pälsdjur kommer i regel senare i fem till sexårs åldern eller skolåldern.

Men det är inte alltid allergi. De flesta problem med utslag av röda bär och grönsaker är t ex överkänslighet och det växer oftast bort. Om utslagen är mer kraftiga, som nässelutslag eller om barnet har andningsbesvär, långvarig diarré eller ont i magen, ska man kontakta en barnläkare. En allergiutredning kan avgöra om barnet är allergiskt och i så fall mot vad.

Stress ökar risken för allergi

Stressen i det västerländska samhället kan vara en av orsakerna till de många allergierna bland barn och ungdomar. I fem år har forskare följt en grupp svenska familjer som arbetat utomlands och jämfört deras stress med en grupp familjer som stannat hemma. De vuxna arbetade på samma typ av företag. Före avresan hade alla barn samma benägenhet för allergi - omkring 20 %.

De familjer som flyttade utomlands fick sedan ökad stress. Hos de som inte hade kontroll över sin situation blev stressen långvarig, med ökade halter av stresshormon i blodet. Efter ett år utomlands hade allergibenägenheten hos de barn som flyttat utomlands ökat till närmare 50 %. Stressen kan försvaga immunförsvaret, som inte längre orkar försvara sig mot de allergiframkallande ämnen de utsätts för.

Ärftlighetsrisken för allergi

• Om ingen av föräldrarna är allergisk är det drygt 10 % risk att barnet blir allergiskt.
• Om en förälder är allergisk är det ca 30 % risk att barnet blir allergiskt.
• Om båda föräldrarna är allergiska kan det vara upp till 70 % risk att barnet ska drabbas.

Allergilexikon

Allergi: i dagligt tal säger vi att vi är allergiska när det är något vi inte tål. Men så behöver det inte vara. I medicinsk bemärkelse är allergi en överkänslighet som orsakas av kroppens immunförsvar. Av någon anledning reagerar immunsystemet med att bilda IgE-antikroppar mot saker som normalt är harmlösa, som t ex pollen, ägg eller mjäll från pälsdjur.

Reaktionen yttrar sig i olika slags inflammationer. Symptomen kan vara eksem med kliande hud, svullna ögon eller astma med svullna slemhinnor i luftrören. I ovanliga fall kan allergi också ge anafylaktisk chock, en allvarlig reaktion med hjärtklappning, blodtrycksfall och svårigheter att andas. Allergiska sjukdomar är inte ärftliga i sig, men man ärver en benägenhet att få dem. De smittar inte.

Allergen: de ämnen som IgE-antikropparna reagerar med vid allergi kallas för allergen. Det finns omkring tusen kända och beskrivna ämnen som är allergena och som alltså kan orsaka allergi. Allergen finns överallt, men de syns inte.

De vanligaste allergenen kommer från:

• Pollen: från t.ex. björk, hassel, al, gräs och blommor kan ge allergisk snuva eller astma.
• Kvalster: alla de små miljontals mycket små spindeldjur som finns i sängkläder, madrasser och mattor. Kvalster kan orsaka astma och allergisk snuva.
• Pälsdjur: som katt, hund, häst eller marsvin kan ge allergisk snuva eller astma.
• Mat: t ex mjölk, ägg, fisk, nötter och sojabönor kan ge livsmedelsallergi. Symptomen kan vara besvär från huden, magen eller luftvägarna.

Överkänslighet: kan ge allergiliknande reaktioner utan att man är allergisk. Då kallas det för "annan överkänslighet" och då är immunförsvaret förmodligen inte aktiverat. Oavsett vad reaktionen beror på så kan symptomen vara precis lika besvärliga. Men allergiska problem är lättare att diagnostisera, förebygga och behandla. Och det är bara allergi som man säkert vet har ett ärftligt inslag.

Astma: innebär att luftrören inflammeras. När man får besvär av sin astma är det tungt att andas. All astma är inte allergisk. Astma kan också utlösas av t.ex. tobaksrök, starka dofter, kyla, ansträngningar eller infektioner.

Eksem: är ett samlingsnamn på olika slags inflammationer i huden. Hos barn är s.k. atopiskt eksem, eller böjveckseksem vanligast. Huden rodnar, blir torr och kliar. Den kan svullna och ibland bildas vätskefyllda blåsor.

Spädbarn får oftast eksem i ansiktet, på armar, ben och ibland över hela kroppen. Små barn och äldre barn får det ofta i arm- knäveck, på hand- och fotleder, i nacken och på halsen.

60 % av de som drabbas av atopiskt eksem får det före ett års ålder. 90 % får det före fem års ålder. Hos de flesta läker det ut med åren.

Eksem har inte alltid allergiska orsaker.

Så minskar du risken för allergi:

• rök inte
• amma
• tänk på inomhusmiljön - ventilationen ska vara god
• vädra ofta
• städa regelbundet
• undvik starka dofter
• var ute varje dag

Åksjuka

Åksjuk blir man framförallt av allt i båt, bil och flygplan, men även när man rider på kamel eller åker skidor utför i dimma. Det beror på att hjärnans balanssystem får motstridig information från olika sinnen. Då uppstår en konflikt mellan signal från ögonen, innerörats balansorgan och ledsinnet.

När ett barn åker bil tar balansystemet emot synintryck som säger: jag är stilla, eftersom att barnet ser bilens inredning. Samtidigt uppfattar balansorganen bilens rörelser som säger: jag rör mig. Det stämmer inte och åksjukan är ett faktum.

Åksjuka verkar vara ärftligt och känsligaste åldern är mellan 2 och 12 år. Sedan mognar balanssystemet och de flesta drabbas lindrigare. Åker man bil dagligen eller är ombord på en båt under lång tid vänjer sig de flesta, men åksjukan försvinner inte helt utan återkommer i regel när man åker igen efter en tids stillanstående tillvaro.

Så kan åksjukan lindras:

• Håll ögonen på vägen eller vid horisonten
• Blunda för att minska det förvirrande synintrycket
• Sitt i resans riktning med nackstöd. Eller ligg ner
• Håll dig i mitten på en båt och så långt ner som möjligt
• Res inte på fastande mage
• Andas frisk luft
• En enkel sysselsättning som att hålla rodret på en båt kan vara bra
• Det är bra om en vuxen har kontakt med barnet för att avleda uppmärksamheten och förmedla trygghet. Och för att vara beredd med en påse när det är dags att kräkas. Barn hinner inte alltid säga till i tid.

Åksjuketabletter

På apoteket finns Glanil och Postafen som gör balanssinnet avtrubbat och är receptfria medel för barn över 5 år. Ta kontakt med läkare om barnet är yngre. Glanil har ca 6 timmars effekt och Postafen 12 timmar. Båda tas en timme före avresa och kan göra att man blir dåsig och får försämrad reaktionsförmåga.

Hjärnans utveckling - därför är de 3 första åren så viktiga!

Barnets hjärna är inte färdigutvecklad vid födelsen, om den vore det skulle huvudet vara så stort att kvinnor inte skulle kunna föda fram sina barn. Därför måste hjärnan koncentrera sig på de delar som är viktigast under den första tiden. Och det är de delar som har med det känslomässiga att göra. Det är centra för vår uppfattning av känslor, av förspråkliga stämningar. De delar som till exempel handlar om logiskt tänkande är inte alls lika aktiverade i början av livet.

Barns utveckling påverkas av vad de känslomässigt upplevt under sina tre första år i livet Detta känslomässiga bagage bär de sedan med sig och det färgar deras syn på tillvaron. Något som utvecklingspsykologer länge har sett och som nu har förstärkts och bekräftats av modern hjärnforskning. Hjärnan påverkas hela tiden av information utifrån men också av sin egen utveckling. De delar som utvecklas först utvecklar också de andra delarna: De barn som har fått en bra känslomässig start har större chans att utveckla sin "intellektuella kapacitet" och de barn som inte fått en så bra start får det svårare - "en bra emotionell frukost gör barnet bättre rustat att möta resten av dagen".

Vi rekommenderar följande böcker för dig som vill läsa mer om barns utveckling:

• Utvecklingspsykologi-psykodynamisk teori i nya perspektiv" - Liber utbildning
  
• Utvecklingspsykologi från foster till vuxen - Natur och kultur
  
• De första sju åren" - Natur och Kultur