Små barn manipulerar inte – de signalerar ett behov

Vissa saker biter sig fast som när jag hade mer tid och ork att åka till Almedalen och besöka intressanta evenemang för Hemmaföräldrars nätverks räkning och besökte ett evenemang som var extra intressant. Just det här evenmanget hölls av några som var experter på spädbarn och som arbetade med att ge stöd till föräldrar. De berättade så bra och tydligt om vilket stöd föräldrar kan behöva, men det blev också tydligt hur något som lät så självklart när de berättade inte är det i dagens samhälle.

Bakgrunden var en mamma som kom till dem och som hade svåra problem att hantera sin nyfödda bebis. Mamman var helt slutkörd och hade en lång period av dålig sömn bakom sig. Stressad kom hon till dem för att berätta om sitt problem samtidigt som hon hon studsade sitt barn i famnen helt frenetiskt. ”Han låter mig aldrig sova, så fort jag lägger ner honom och ska sova så vill han hålla mig vaken och skriker bara”, sa mamman med gäll röst.

I själva verket skrämde mamman slag på sin bebis med sitt beteende. De berättade att vad de såg var ett skräckslaget barn som var livrädd på grund av den hårdhänta behandling det fick, där mamman inte svarade på vad barnet signalerade. Mammans ingångspunkt var att barnen gjorde det hela med flit och hennes hårdhänta behandling som var ett förtvivlat försök att få barnet lugnt, gjorde bara situationen ännu värre.

Idag är det många konton på sociala medier som utmålar barn som problematiska, där omogna och oförstående föräldrar verkar se sig själva som barn som blir utsatta för ett spratt av ett annat barn som inte vill dem väl. Jag har länge funderat över den här synen på små barn som manipulerande och elaka. Det påminner lite om synsättet på små barn som ska skolas in i förskolan: ”Låt nu inte barnet bestämma över dig, var bestämd och bara gå”, får föräldrar höra när barnet gråter i panik vid lämning. Men barnet manipulerar inte sina föräldrar, det signalerar att det inte är tryggt och att det inte är redo att bli lämnat. Till och med professionell och utbildad personal tolkar barnets signaler som manipulativa.

Hur kunde en så självklar kunskap om små barns signaler försvinna?

För det här är så viktigt. Små barn manipulerar inte – de signalerar ett behov när de gråter. Genom att barnet signalerar ett behov och föräldern svarar på det behovet, så byggs en trygg anknytning. När föräldern missförstår och tror att barnet manipulerar, eller jävlas med föräldern – så skapar det en oerhörd rädsla hos barnet när det signalerar med gråt och oro att det inte mår bra och föräldern reagerar negativt eller aggressivt utan att förstå barnets behov, eftersom föräldern bara tror att barnet krånglar för att vara till besvär.

Nyligen såg jag också en film som cirkulerar på sociala medier hur ett litet barn skulle tränas att ligga kvar i sin säng. Mamman hade bytt till en vanlig säng till sin lilla ett och ett halvt-åring. När barnet visade oro över att bli lämnad och ville följa efter mamman när hon gick ut ur rummet, så löste mamman det med att träna barnet att ge upp. Barnet skulle inte följa efter mamman, så hon lade bara tillbaka barnet hela tiden om det lämnade sin säng. Först använde hon några vänliga ord och sedan var hon helt tyst och bestämd och lade bara tillbaka barnet. Barnet gav upp, men tryggt var det inte och problemen över att bli behandlad så här kan visa sig långt senare.

Kunskap om vad anknytning är och hur det fungerar rent praktiskt borde ingå i en utbildning för alla nyblivna föräldrar. Någonstans där måste man börja för att föräldrar ska förstå HUR små barn fungerar.

Tänk att vara så liten och inte ha någon kunskap om världen och vara helt beroende av sina föräldrar för sin trygghet och bli behandlad så här. Det trista är att det här försvårar föräldraskapet också, då det genererar så många problem med sömn, mat och utbrott hos barnet – som drastiskt skulle kunna minska med rätt kunskap.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet