Ekorrhjulet – en livsstil som gör oss psykiskt sjuka

Funderar lite över hur svårt det är att arbeta för de små barnen. Det är lite som ett minfält att lyfta vad små barn behöver. Staten tycker att små barn behöver gå i förskola och arbetar aktivt för att få in 100 procent av alla barn i förskola det år de fyller tre, samtidigt som alltfler förslag om skolplikt från två års ålder levereras från politiskt håll. Vi har inte forskat i Sverige under 40 år på vilken effekt förskola har på barn, men ändå matas det ut till föräldrar att förskola är det bästa för alla. Något en majoritet köper. Men så är det självklart inte.

Barn är olika och vi vet från forskning vad små barn behöver, samtidigt som många förskolor saknar rätt förutsättningar att ge barnen just det – vilket naturligtvis får konsekvenser för barnen hälsa. Tittar man sedan runt lite i olika föräldragrupper, eller grupper om förskola, så syns det hur svårt många föräldrar har det med att trycka in sina liv i de snäva familjepolitiska ramarna vi har. Många springer benen av sig i ekorrhjulet och rakt in i väggen. Innan de träffar väggen har ofta kämpat hårt för att leva i den Matrix-mall politikerna tagit fram. Detta syns även i statistiken över sjukskrivningarna. Någonstans på vägen har vi också glömt bort att barn är olika, plus att forskning om anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi stuvats undan. Forskning som borde ligga till grund för HUR vi utformar familjepolitiken.

Fakta om små barns behov träffar en nerv hos föräldrar
I det läget är det inte lätt att vara den som delar fakta kring vad små barn behöver. För det är fakta som träffar en nerv hos föräldrar – magkänslan gör sig påmind. En del ”vaknar” och känner att det system vi lever under där en majoritet styrs att välja standardlösningen med heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola vid ett års ålder – kanske inte är den bästa – och att det går att välja annorlunda. Andra blir bara arga när magkänslan gör sig påmind: ”Komma här och skuldbelägga”. De sluter sig, går till attack mot på budbäraren och vill ha tyst på den som framför det de inte vill höra. De vill få bort den där obehagliga känslan i maggropen, som säger att det kanske inte är så bra att lämna ett gråtande barn i förskolan varje dag, som säger att de nog är grundlurade. ”Man måste ju få mat på bordet, eller hur.”

Vi ser inte alla dolda skatter vi betalar
Ja, man måste få mat på bordet. Men vi måste inte ha ett system där båda föräldrarna måste arbeta heltid för att kunna försörja en familj. Vi har väldigt höga skatter, nästan högst i hela världen – vilket gör att det för de allra flesta inte går att försörja en familj på en inkomst efter skatt. ”Men hallå, jag vill faktiskt betala skatt för vi får ju så mycket som en nästan gratis förskola till exempel”. Hmm, fast nu får vi inte något gratis – vi betalar för det via skattesedeln. Förskolan kostar 87 miljarder om året av våra skattepengar, det är väsentligt mer än kostnaden för vårt försvar. Vi har också så många dolda skatter. Vet du till exempel vad du egentligen betalar i skatt på din lön om vi räknar in vad din arbetsgivare också måste betala i skatt? Kolla här: https://skattebetalarna.se/rakna-ut-din-skatt/rakna-ut-vad-du-tjanar-egentligen/

När du fått din nettolön betalar du dessutom skatt 25 procent (moms) på allt du köper. Förutom bensin och el, där du betalar både skatt OCH moms – en gång till – på dina redan beskattade pengar. Nu ska regeringen se till att de dolda skatterna blir synliga på lönebeskedet (de politiker som vill upprätthålla det här styrande systemet vi lever under är förstås extremt upprörda nu över att fakta kommer fram), men tänk om du fick behålla mer pengar och dina skattepengar användes mer varsamt, för tyvärr så slösas pengarna bort ibland. Slöseriombudsmannen kan berätta mer >> Med mer pengar kvar efter skatt, skulle du lättare kunna välja själv och sy ihop en lösning under småbarnsåren som fungerar bäst för just din familj. Du känner ju faktiskt dina barn och deras behov bättre än vad staten gör.

Den tid föräldrar inte investerar i sina barn – riskerar de att få investera senare
Med korrekt fakta kring vad små barn behöver skulle garanterat fler välja mer tid för sina barn. För tid kommer de allra flesta att få investera i sina barn förr eller senare. Väljer man lite tid när de är små, riskerar man att få ge dem mer tid under skolåren, eller i tonåren – då effekten av för lite tid i barndomen kan börja synas. (Barn är olika och olika robusta, så hur barnen påverkas vet man först senare). Vi ser att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar bara ökar och hur köerna till BUP växer, så något behöver vi bli bättre på när det kommer till våra barn. Och jag tror att det viktigaste just nu är se de osynliga men tvingande ramarna vi lever under, för att kunna åstadkomma en förändring.

Är du redo att vakna: Vill du ta det blå eller det röda pillret 😉

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet

Läs också:

Rekordlånga köer till BUP

Långa köer till BUP för ätstörningar, depressioner och adhd

Oacceptabelt långa köer till BUP

Långa köer till BUP, få får hjälp i tid

Mammor köerna till BUP bryter ner oss

Tusentals i kö till BUP – ”skiter i om våra barn dör”

Den psykiska ohälsan bland barn ökar

Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa kostade 40 miljarder i sjukskrivningar 2023

Långa sjukskrivningar kostade 75,4 miljarder 2023

Slöseriombudsmannen

Högavlönade kvinnor oftare sjukskrivna

Kvinnors höga sjukfrånvaro i Sverige sticker ut jämfört med andra länder

Ökad psykisk ohälsa hos kvinnor ger ökning i sjukskrivningar

Läraren Carina var sjukskriven i sju år