Så påverkas barn av långvarig stress

Små barns hjärnor är i sin mest intensiva utvecklingsperiod mellan 1–3 års ålder. Det är den period som en majoritet av alla barn vistas i förskola, långa dagar, i stora barngrupper med få personal. Redan 1974 visade Marianne Cederblads studie på dagisbarn att de hade förhöjda nivåer av stresshormoner. Vilket ny stressforskning på förskolebarn i andra länder visar också visar.

Trots att det finns mängder med risker och hälsofaror när små barn utsätts för långvarig stress, vilket de gör i förskolan, så är det inte någon i Sverige som pratar om riskerna eller följderna. Det är forskning som stuvas undan, vilket är märkligt med tanke på att vi har en ständigt ökande psykisk ohälsa hos barn i Sverige, samtidigt som vi ser en kraftig ökning av neuropsykiatriska diagnoser hos barn.

Hur märks stress hos barn och vilka effekter kan det ha på barnen?

Små barns hjärnor är i sin mest intensiva utvecklingsperiod mellan 1–3 års ålder. Långvarig stress kan leda till förändringar i deras förmåga att tänka och lära.

Symptom på stress är ledsenhet och oro, att barnet bajsar och kissar på sig, har ont i magen, huvudet, tinnitus, eller led- och muskelvärk. Sömnproblem, illamående, förstoppning eller diarré, infektionskänslighet, aggressivitet, utåtagerande beteende samt passivt undandragande beteende.

Barnen kan också drabbas av mag- och tarmproblem, rubbningar i tillväxten, svårigheter med sömnen, ökad infektionskänslighet samt kognitiva problem som koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter och försämring av minnet.

Stress och oro hos barn kan även visa sig i huden i form av eksem och astma, liksom sår och sprickor i tandköttet, eller skador i kinderna och läpparna som uppstått av att barnet bitit sig. Ett annat symptom är magont, diarré, rygg- och nacksmärta, hjärtklappning.

Stressade barn går tillbaka i utvecklingen

Upplever barnet kraftig stress kan det återgå till ett tidigare utvecklingsstadium än det som det befinner sig i, barn som slutat med blöja kan till exempel börja kissa på sig och barn som slutat med napp kan plötsligt vilja ha nappen igen.

Långvarig stress kan ge livslånga psykiska hälsoeffekter som kan leda till depressioner och i värsta fall självmord senare i livet. Men även fysiska konsekvenser som ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, diabetes, cancer, hjärtinfarkt, högt blodtryck samt hjärnblödning.

Sedan är det inte bara miljön i förskolan kan vara stressande för små barn. När de är i förskolan så har personalen ofta inte tid att hjälpa barnen med känsloregleringen, vilket behövs för att sänka nivåerna av stresshormoner. Att separeras från sin primära vårdgivare är också något av det mest stressande ett litet barn kan vara med om.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet

Källa: Ellneby, Mörelius, Währborg, Sue Gerhardt, Andrea Dettling

Läs också:

Jag ser barn som kissar på sig av stress

Psykiska ohälsan bland barn och unga ökar

Höga kortisolnivåer kan deformera uppbyggnaden av barnets hjärna

Små barn behöver närvarande vuxna för att reglera sina stressnivåer

Små barn stressas oerhört mycket av separationer

Skriv på namninsamlingen mot obligatorisk förskola för tvååringar

Hemmaföräldrar år 2006: Förskolebarn saknar skydd i en arbetsmiljölag