Psykologer: Miljön i förskolan kan aktivera anlag för ADHD och autism

I Danmark skrev psykiatern Sören Lecker och psykologen Kirsten Callesen 2021, en debattartikel angående ett tema som vi i Sverige inte vågar beröra: Förskola för små barn mellan ett till tre år kan vara en orsak till ökningen av psykisk ohälsa hos barn.  

Sören Lecker och Kirsten Callesen lyfter problematiken med den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn i Danmark (samma utveckling som vi ser i Sverige) och de är tydliga med att de ser miljön i förskolan som en orsak, eftersom de små barnen inte får den omsorg de behöver då förskolan helt enkelt inte har rätt förutsättningar. Problemet är att alla barn inte är tillräckligt robusta för att klara av miljön i förskolan och vistelsen på institution ökar därmed risken för att barnen utvecklar psykiatriska problem. I Danmark har man under en tioårsperiod sett hur antalet barn i psykiatrin fördubblats och Lecker och Callesen skriver att om den utvecklingen fortsätter kan majoriteten av alla barn och unga i värsta fall ha en psykiatrisk diagnos om en generation.

Varför drabbas då så många barn av psykiska problem, enligt Lecker och Callesen?

Lecker och Callesen anser att institutionaliseringen under de första viktiga tre åren som nu pågått under två generationer, har haft betydande konsekvenser. Danmarks system (och även Sveriges) där den ekonomiska utvecklingen bygger på att båda föräldrarna ska arbeta borta från hemmet och borta från de små barnen, påverkar barnen negativt. Ämnet är lika tabubelagt i Danmark som i Sverige och ämnet väcker enligt Lecker och Callesen genast frågor som: ”Så ni vill ha kvinnorna tillbaka vid spisen?”. (En kommentar som snabbt brukar döda de flesta diskussionerna som handlar om vad små barn behöver). De lyfter också att det uppstått någon slags sanning att alla barn i grunden är robusta och att det är bäst med en kollektiv istället för individualiserad tidig omsorg, men att det inte stämmer enligt beprövad vetenskap.  

Problemet som de ser är att det är svårt för institutionsbaserad omsorg att ersätta det som en trygg vårdgivare kan ge, särskilt under de tre första allra viktigaste åren. De första tre åren är avgörande för den grundläggande tryggheten och för den mentala och fysiska utvecklingen hos barnet. Får barnet inte den grundläggande tryggheten det behöver, så kommer inte barnets hjärna att genomgå den biologiskt programmerade utveckling som behövs för att bli en välmående vuxen. Sparåtgärder inom förskolor och barnomsorg har också tagit bort den mänskliga närhet som är nödvändig för att barn ska må bra och deras nervsystem ska mogna.  

Förskola kan aktivera anlag för ADHD och autism

De skriver också om det som få vågar beröra – den epidemi som vi ser i Danmark och i Sverige i en kraftig ökning av diagnoser hos barn. Deras förklaringsmodell bygger på att barn föds med olika grad av robusthet och att det i dagsläget inte finns någon bättre hypotes än att institutionaliseringen av barn från ett års ålder och den sensoriska överstimuleringen i förskolor, förmodligen har resulterat i att fler barn, som är mindre robusta, utvecklar ångest eller tidigt aktiverar anlag för ADHD eller autism. Något som även stöds i den nya studie som visar att höga nivåer av stresshormoner riskerar att deformera hjärnans uppbyggnad hos barn. Och höga nivåer av stresshormoner (kortisol) har förskolebarn enligt studier i flera länder. Det framkom i forskning i Sverige redan 1974, men sedan har de forskare i Sverige som velat följa upp den studien fått avslag när de ansökt om pengar.

Enligt Lecker och Callesen hade dessa barn kunnat få en bättre hjärnutveckling om de hade haft några få kompetenta vårdgivare, som täckte deras individuella behov och stimulerade dem att gradvis bli självständiga individer under de första levnadsåren.

De är också tydliga med de förutsättningar som finns i förskolan aldrig kan ge samma lugn och lika individuell omsorg och stimulans som ett barn kan få av några få personligt engagerade kompetenta vårdgivare: mamma, pappa, mor- och farföräldrar, barnflicka, dagmamma och andra primära vuxna i en stabil relation.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet

Läs också:

Institutionaliseringens negative slagside: Vuggestuen er en årsag til stigningen i psykisk syge børn

Ny studie visar att förskolebarn lär sig mindre och får fler beteendeproblem

Höga kortisolnivåer kan skada barnet fysiskt och psykiskt

Forskning om förskolans negativa effekter

Höga kortisolnivåer kan deformera uppbygganden av barnets hjärna