Nej barn behöver inte förskola för språkutvecklingen
Det sprids så mycket myter i Sverige under förskolepropagandans paraply så ibland är det svårt att veta var man ska börja för att sticka hål på allt som sprids. En vanlig myt är att barn behöver förskola för sin språkutveckling. Det är så illa att BVC emellanåt även de bidrar till spridning av felaktigheter.
Barn är olika och utvecklas olika. Det är inte raketforskning direkt. Men i Sverige är det fakta som stuvats undan. En del barn börjar prata väldigt tidigt och andra senare. Några säger knappt ett ord innan två års ålder och andra är små pratkvarnar redan vid ett års ålder. Ändå verkar många tro att alla barn ska följa samma kurva, så de föräldrar som har hemmaomsorg till sina barn och har barn som följer sig unika utvecklingskurva och pratar senare, får rådet av BVC att sätta barnen i förskolan för att språket ska utvecklas.
Jag har till och med läst så tokiga påståenden som att små barn som går i förskola tvingas lära sig prata tidigare, för annars förstår ju inte någon vad de säger. Hemma hos mamma eller pappa däremot så förstår föräldrarna sitt barn ändå och barnet behöver inte anstränga sig. Alla som läst in sig på forskning förstår det här är helt uppåt väggarna.
Sanningen är att barn lär sig språk både genom hörsel, men även genom synen och språket utvecklas i socialt samspel med en vuxen. Det är därför så många tjatar om att små barn inte ska sitta vända från föräldern i vagnen. Och det är därför föräldern inte ska ha näsan i mobilen hela tiden när de är ute och kör barnvagn – de ska kommunicera med sitt barn, prata om vad de ser, svara på barnets kontaktförsök och reaktioner på vad barnet ser och upplever, prata med barnet när man matar det och så vidare – så utvecklas språket. Det är i det samspelet barnet lär sig språk.
Forskning visar också att det första som tar stryk i en stor barngrupp är språkutvecklingen och stora barngrupper är det i en majoritet av förskolorna. Dessutom är de ofta få personal som inte har tid att samspela med barnen och på så sätt stimulera språkutvecklingen. Även rörelse är så viktigt för språkutvecklingen. Barn som är mycket stillasittande och inte utvecklats motoriskt som de borde kan dessutom sedan få en försenad läs- och skrivutveckling (Hammarkrantz, 2006).
”Lillgamla” barn, är barn som fått mycket socialt samspel med vuxna och som fått vara där ute i det riktiga livet där allting sker och där de fått en bra språkutveckling i samspel med vuxna. Just det här med det sociala samspelet där vuxna pratar med barnet – är ett mycket effektivt sätt att få en bra språkutveckling hos barn. För att bygga på ordförrådet är höglösning guld värt, men även där sker språkutvecklingen i socialt samspel med den vuxna, där man stannar upp, pekar och pratar om det man precis läst i boken.
Ett annat stort problem är barn som har en språkstörning och som skulle behöva stöd av en logoped för att i socialt samspel med en vuxen får träna upp språket, istället får rekommendationen att börja i förskola. Något som då alltså snarare skadar språkutvecklingen.
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk — originalet
Läs också:
