Därför har förskolebarn fler beteendeproblem

Jay Belskys forskning visar ett samband mellan långa vistelsetider tidigt i barnomsorg utanför hemmet – och beteendeproblem i tidig skolålder (Belsky m fl 2007).

Samma sak visar den största studien som gjorts på över 1 000 barn i USA – NICHD-studien. Den visar att barn som gått i förskola är mer aggressiva och att det är direkt kopplat till vistelsetiden. Ju längre dagar i förskola – desto aggressivare barn. Aggressiviteten visade sig finnas kvar även vid mätningar när barnen var 12 år gamla hos de barn som haft gruppbaserad omsorg.

Forskarna drar slutsatsen att det tycks vara något speciellt med gruppbaserad omsorg. Det är inte fråga om sämre vårdkvalitet, forskarna har tagit hänsyn till den aspekten. Inte heller är det föräldrarna som är orsaken. Stressade och uttröttade föräldrar som hämtar upp barnen på väg från arbetet skulle ju kunna ha en påverkan – men undersökningen har tagit hänsyn även till den möjligheten.

Ta-för-sig-inställning

Enligt NICHD-forskarna finns det då två möjliga förklaringar kvar till de negativa effekterna av omsorg utanför hemmet. För det första kan det handla om den gruppdynamik som uppkommer när små barn ska vara tillsammans – en sorts stridslysten ta-för-sig-inställning, som om den inte bemöts korrekt resulterar i större aggressivitet under hela barndomen. En annan möjlighet är att gruppbaserad omvårdnad i sig är stressande, så att barnens kortisolnivå blir högre. Något som den stressforskning som finns ger stöd för.

1974 genomförde Marianne Cederblad, professor emeritus, avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet en studie av dagisbarn där barnens kortisolnivåer i urinen mättes. Samtliga dagisbarn visade på förhöjda halter av kortisol. Även den amerikanska forskaren Andrea Dettling använde sig av kortisolmätningar för att avläsa vilken effekt detta hade på stressresponsen. Även forskning från Norge (Trygg innan 3), visar samma sak samt forskning från USA.

Separation stressar

Separationen i sig när barnet skiljdes från sin primära anknytningsperson visade sig vara stressande. Det behövde inte vara så att barnen såg stressade ut eller uppträdde som om de var stressade, men deras stressrespons var aktiverad och deras kortisolnivåer steg under dagen, i synnerhet för de barn som var mindre socialt begåvade. På eftermiddagen hade de extra höga kortisolnivåer – alltså vid en tid på dagen då de normalt sett var minskande hos barn som var hemma med en förälder.

Det finns starka samband mellan höga kortisolnivåer och många känslomässiga störningar. Det kan handla om depressioner, ångest och självmordstendenser i vuxen ålder, såväl som ätstörningar, alkoholism eller sjuklig övervikt, enligt Sue Gerhardt, psykoterapeut med psykodynamisk inriktning, författare till boken ”Kärlekens roll” – hur känslomässig närhet formar barnets hjärna.

Många risker

Väger man in den kunskap som finns i dag inom anknytningsteori, neurovetenskap och utvecklingspsykologi – om vad små barn behöver – så är det tydligt att det finns många risker med att separera små barn från föräldrarna, långa dagar och det finns många negativa sidoeffekter av gruppbaserad omsorg.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet

Läs också:

Förskola gör att barn lär sig mindre och får fler beteendeproblem

Höga kortisolnivåer kan deformera uppbyggnaden av barnets hjärna

Förskolan för de minsta. På gott och ont

Forskning från Kanada visar på negativa effekter av förskola

Farlig stress hos förskolebarn

Förskolebarn som går långa dagar är mer stressade

Barn som gått i förskola i stora barngrupper har fler beteendeproblem