Förskolans styrdokument säger att barn ska anses könsneutrala
Förskolans styrdokument gör ibland väldigt stora ingrepp i saker som borde vara föräldrarnas ansvar och ingen annans.
Många barn går 50 timmar i veckan i förskolan, eller mer, samtidigt som vi har en familjepolitik som med ekonomiska styrmedel föser in en majoritet av alla föräldrar i standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder. (Särbeskattning kombinerat med kraftiga subventioner av förskolan, minskar valfriheten drastiskt). Frågan är hur politikerna kommer använda den makt de får när barn tillbringar så lite tid med sina föräldrar.
Nu pratar dessutom i princip samtliga partier från höger till vänster om att förskolan ska bli obligatorisk från tre års ålder för barn med invandrarbakgrund. Det är säkerligen det första steget mot en obligatorisk förskola för alla barn. Mitt i allt det här så har förskolan och den fostran som barnen ges där börjat bli alltmer politisk. Följde nyligen en intressant diskussion i en Facebook-grupp mellan föräldrar och förskollärare. Frågan som dök upp är om det ingår i förskolans uppdrag att ta bort han och hon i barnböcker och barnsånger och ersätta med hen – och sedan även byta ut man med en?
Ja enligt flera förskollärare är det ett helt korrekt förfarande och något de uppmanas göra i förskolans styrdokument . Det anses inkluderande och ska i längden främja jämställdhet och göra att ”synen på mäns och kvinnors lika värde ökar”.
En förälder påpekar i diskussionen om att avköna sagor och barnsånger, att könsneutral uppfostran är en politisk åsikt och undrar om förskolan verkligen får göra så? Alltså överföra en politisk åsikt på barnen utan föräldrarnas godkännande?
– Det ingår i styrdokumenten att vi ska uppfostra demokratiskt, så kort svar: Ja, det kan vi och ska vi, svarar en förskollärare.
Föräldern svarar då att ”om man är så övertygad att ens egen åsikt är den enda riktiga tycker jag att man skall försöka visa extra ödmjukhet och försiktighet när man arbetar med barn. Så man inte påtvingar dem något de är för små att ta ställning till.”
– Förskolan grundar sin verksamhet i vetenskap. Föräldrar kan ”tycka och tro” att vi blandar oss i politik men då är det så enkelt att vi följer en demokratisk fostran och det är den riktningen som formar valen. Har man problem med det så är verksamheten frivillig.
Fast är verksamheten verkligen frivillig? Först har vi en extremt styrande familjepolitik i vårt land där det är svårt för föräldrar att välja bort förskola. Och för de föräldrar som vill arbeta så måste barnen ha barnomsorg. Dessutom väntar den obligatoriska förskolan runt hörnet, vilket borde mana till extra eftertanke kring vad som är förskolans ansvar och vad som är föräldrarnas.
Jag lägger noll värderingar i om föräldrar väljer att byta ut han och och hon mot hen, eller man mot en. Det är upp till varje förälder att följa sin magkänsla och fostra sina barn på ett sätt som känns bra. Däremot är frågan om det är något de som arbetar inom barnomsorgen ska ägna sig åt, såtillvida det inte är en förskola med den utpräglade inriktningen som föräldrarna själva valt.
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk
Läs också:
