Några ord till dig som hemmaförälder – när hemmalivet känns tufft
Många känner nog att de inte får beklaga sig när hemmalivet blir tufft. (Det är ju självvalt så då får man stå sitt kast). Tänk om vi skulle se på arbete utanför hemmet på samma sätt: ”Skyll dig själv om du har en tuff arbetsvecka, bit ihop och var tyst. Du har valt det själv”.
Att vara hemmaförälder är också ganska ensamt för många. Köket fylls inte av arbetskamrater direkt varje morgon där dagens utmaningar gås igenom över en kopp kaffe. Ofta är du som hemmaförälder ganska ensam i ditt arbete med att ha omsorgen om ditt/dina barn. Tankar, funderingar, oro och så mitt i allt det alla ”välmenande” kommentarer om att det är dags nu att sätta barnet i förskola så de får en chans att utvecklas och bli lite sociala. (Fast all forskning som visar på vad små barn behöver, visar att barn får just det genom hemmaomsorgen, så länge inte hemmet är dysfunktionellt av någon orsak).
Utvecklingsfaser, sjukdomar, oro för ekonomin (för många), oro för framtiden – allt snurrar på. Mitt enda råd i allt det som också får räknas till det tuffa med hemmalivet – är att kämpa på och försök njuta av de fina stunderna och lägga oron åt sidan. Nätverka med andra, försök att hitta andra hemmaföräldrar och se till att ses irl lite då och då. Det räcker.
En dag packar ni ihop barnens saker och hjälper dem att flytta till eget boende för studier eller arbete. Rummet är tomt och ni kommer att undra var åren tog vägen.
Det som händer sedan är att barnen ”seglar i hamn” med jämna mellanrum och tankar lite familjeliv, innan de försvinner iväg igen. Själv tänker jag mycket på all oro jag kände, all trötthet – när vi var mitt uppe i småbarnsåren och önskar att jag varit lite snällare mot mig själv. Men det jag är glad för är att jag hela tiden var väldigt medveten om tidens gång och att jag ändå mitt i allt tog vara på tiden med barnen. Sänkte kraven och hade fokus på familjetid och att göra saker tillsammans, skapa minnen och njuta.
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk
