Det här behöver en ettåring
Dagens tanke från mig som driver HFN:
Jag tänker lite på alla råd föräldrar får om vad små ettåringar behöver. Det är råd om att träffa kompisar, samspela socialt med andra barn, bli självständiga, leka i grupp, få stimulans borta från tråkiga föräldrar/tråkig förälder, lära sig matematik, naturvetenskap och så vidare. Men tyvärr så är det helt fel råd.
Själv tänker jag bara att det små barn behöver är ju just bara att överösas med kärlek, närhet, värme, gos, någon som lyssnar och tolkar vad barnet signalerar och en trygg famn att krypa upp i när världen blir för stor och intrycken blir för många. Helt enkelt någon som är barnets trygga hamn när det ger sig ut och upptäcker världen, någon som förklarar världen för barnet i socialt samspel.
Barn som får den där tryggheten och kärleken under den tid som hjärnan utvecklas som mest, får ju förutom en hjärna som utvecklats optimalt också en trygg grund att stå på när barnet sakta men säkert lotsas ut i världen och börjar göra saker även utan föräldern.
Det mest stressande ett litet barn kan vara med om är att separeras från sin primära vårdnadshavare enligt Sue Gerhardt, som skrivit boken: ”Kärlekens roll”. Hur blev det så att vi har glömt bort det mest självklara vad ett litet barn behöver under den tid som hjärnan utvecklas som mest? Är det kanske så att den kunskapen inte passar in med hur vi förväntas leva våra liv i dag? Och vad händer när den kunskapen på allvar kommer upp på bordet och föräldrar inser att de inte fått korrekt fakta kring vad små barn behöver?
Är så glad att HFN finns och att alla fina HFN:are arbetar som goda ambassadörer med att stötta, inspirera och få fler föräldrar att följa sin magkänsla och se sitt eget unika barn och tänka utifrån just det barnets behov. Med goda ringar på vattnet kan varje enskild person göra skillnad för alla barn och alla föräldrar. Varje barn och varje familj som får ett annat liv, är guld värt.
Madeleine Lidman
#livetgårinteirepris
