20 februari 2007

Uppdaterad med ny

länk den 9 februari 2008

Svenska barn allt sämre i matematik

Det finns en myt som säger att ju tidigare ett barn börjar i förskola desto bättre blir det i matematik. Helst ska barnet börja före ett års ålder enligt Bengt-Erik Anderssons studie gjord på cirka 100 barn, varav 32 började i förskola eller hos dagmamma före ett års ålder.

I Sverige går idag cirka 80 procent av alla barn i förskola - och ändå blir svenska barn allt sämre i matematik, så varför får den felaktiga uppfattning så stor spridning?

Jo, matematik myten används flitigt i media och nu senast i Dagens Nyheter den 18 februari då läkaren Agnes Wold och tre av hennes kollegor återigen drar upp samma gamla skåpmat som bygger på en av Lärarförbundet gjord undersökning. En undersökning som motsägs av lika många andra undersökningar som hänvisar till helt andra saker, än start i förskola för spädbarn, för att barn ska bli bra i matematik.

Det tråkiga är att DN har många läsare och att dessa felaktiga uppgifter får fortsatt spridning vilket stämplar hemmabarnen som dömda att för alltid bli sämre i matematik. Det är ett allvarligt övertramp och därför försökte vi på Hemmaföräldrar få in en rättelse i DN - men vi fick naturligtvis i vanlig ordning avslag.

Artikeln finns nu att läsa på Hemmaföräldrar istället:

På DN Debatt den 18 februari ger läkaren Agnes Wold och tre av hennes kollegor ny spridning åt myten att ju tidigare barn börjar i förskolan desto bättre blir de i matematik. Vilka undersökningar är det som Agnes Wold och hennes kollegor hänvisar till? Är det Bengt-Erik Anderssons studie som bygger på drygt hundra barn i Göteborg vars föräldrar fick möjlighet att anmäla barnen till studien när de var 3-4 år gamla? En undersökning som Per Kågeson i sin bok ”Tid för barn” kommenterar så här;

”Andersson menar att en tidig debut i offentlig barnomsorg ger barnen bättre förutsättningar att lyckas i skolan. I Anderssons undersökning av de barn som debuterade för ett års ålder, 32 stycken, var hälften placerade hos dagmamma och hälften på dagis. Andersson uppger själv att en del (men inte hela) skillnaden mellan dessa barn och de övriga sannolikt kan förklaras av att inslaget av barn från hem med hög socioekonomisk status var större bland dem som debuterade tidigt.

Varken Andersson eller de som åberopar hans studie har ansträngt sig att hitta en rimlig förklaring till varför barn som debuterar i kommunal barnomsorg före ett års ålder skulle klara sig bättre i skolan än de som börjar när de är mellan ett och två år gamla. Det förefaller nästan orimligt att tänka sig att sex månader mer på dagis eller hos dagmamma vid en ålder då barnen varken kan prata eller gå skulle ha så stor betydelse. Sannolikt är utfallet bara ett resultat av slumpen”.

Enligt OECD Pisa rapporten som genomförs vart tredje år så visar svenska barn varje år upp en försämring i matematiska kunskaper, något som rimmar illa med tilltron att dagisbarn skulle vara bättre i matematik. Trots allt så går idag 80 procent i förskolan och ändå blir bara de matematiska kunskaperna sämre i Sverige. På OECD:s webbplats har de en annan förklaring till barnens kunskaper;

”Elever som använt datorn regelbundet i många år presterar bättre även i skolans basämnen, än de som har begränsade datorkunskaper, visar OECD-rapporten ”Are students ready for a technology-rich world?”. Rapporten bygger på resultat från PISA-studien 2003 och har genomförts i 31 länder. Relationen datorvana-bättre resultat i basämnen är mest slående i matematik. Eleverna i studien, med kortare datorvana än ett år (10 procent av den totala testgruppen) hade betydligt lägre resultat än snittet. Studenter med längre datorvana än fem år (37 procent av testgruppen) fick resultat klart över medel i sin åldersgrupp. Resultatet kan delvis påverkas av det faktum att elever som inte har tillgång till dator hemma, oftare kommer från socialt problematiska hemmiljöer, menar OECD i ett pressmeddelande”.

Lärarförbundet med Eva-Lis Preisz i spetsen gjorde en egen undersökning på 400 barn utifrån Pisa undersökningen 2003 och kom fram till att;

”Elever som har gått i förskolan når bättre resultat i matematik i grundskolans senare år än elever som inte gått i förskolan”.

Problemet är bara att Lärarförbundet är part i målet – de vill att alla barn ska gå i förskola från ett års ålder. När vi i Föräldraupproret tog kontakt med Lärarförbundet för att få veta hur stor skillnad det blev i deras undersökning sedan man tagit hänsyn till socioekonomiska faktorer så ville inte Lärarförbundet besvara frågan.

Nya och senare uppgifter från Skolverket ger också en annan bild av den bakomliggande orsaken till barns kunskapsnivå;

”Elever med högskoleutbildade föräldrar når bättre resultat på alla delprov. Den bakgrundsfaktor som slår igenom mest på resultaten är moderns utbildningsnivå. Mönstret finns i alla ämnen men är mest märkbart i matematik där det som mest skiljer 20 procentenheter mellan elever med grundskoleutbildade respektive högskoleutbildade mödrar”.

En annan intressant undersökning visade nyligen att när mammor blir arbetslösa så presterar barnen bättre i skolan.

Vi i Föräldraupproret anser att det är dags att sluta med alla myter och att svenska föräldrar måste få tillgång till seriös fakta. Börja med att titta på vad skolan kan erbjuda istället för att ha en övertro på myten att ju tidigare barn börjar i förskola (helst före ett års ålder) desto bättre blir de i matematik. I Finland som ligger i topp år efter år i OECD Pisa rapportens så har man följande framgångsrecept;

• Den finska lärarutbildning
  
• Lärarnas höga status
  
• Läsningen har en stark ställning i Finland
  
• Barnen har studiero och det är ordning och reda i skolan och klassrummet.

Madeleine Lidman

För nätverket Hemmaföräldrar som ingår i Föräldraupproret.  

Läs också: 

Skolverket - svenska elever allt sämre i matematik sedan 1995

DN Debatt - Studenterna allt sämre i matematik

SvD - Svenska elever allt sämre på matte

Lärares matematikkompetens minskar

Första sidan