Hjärtat börjar slå snabbare och andningen blir flämtande. Musklerna spänns och axlarna höjs. Huden rodnar. Det blir svårt att koncentrera sig. Det är inte längre möjligt att avgöra vad som är viktigt. När telefonen ringer vill benen springa ut genom dörren medan armen sträcker sig mot telefonluren. Adrenalin flödar in i blodbanan, kärlen drar ihop sig, blodtrycket ökar, hjärtat slår snabbare. Vi drivs och utvecklas av stress sägs det. Men vi blir också sjuka av stress. Just nu i Sverige är 14 procent av den arbetsföra befolkningen sjukskriven eller förtidspensionerad. Kostnaden för staten ökar med svindlande 25 miljoner per dag. Och i merparten av fallen handlar det om tillstånd som har ett starkt samband med stress.

Stress i sig är inte farligt utan helt ändamålsenligt. Då kallas det för stimulans, eller positiv stress. För att utvecklas och klara av utmaningar behöver vi kroppens stressreaktion. Det är först när stressen blir långvarig med kroniskt förhöjda kortisolhalter som vi börjar leva farligt. Vid akut stress nedprioriteras återuppbyggnaden av kroppens celler. Till exempel ska muskler och skelett byggas om, vita blodkroppar som är viktiga i vårt immunförsvar bytas ut. Även stödcellerna i hjärnan, gliacellerna, behöver underhållas. När den akuta stressen pågår i veckor eller månader ser vi att infektionsrisken ökar, muskelskador ökar, minnet försämras och blodtrycket går upp.

Det är viktigt att låta kroppen återhämta sig och få möjlighet till återuppbyggnad. Det får vi när vi sover, när vi kopplar av från arbetet med någon form av lustfylld aktivitet. Vi gör det under helgerna och på semestern. Lyckas vi inte få igång återuppbyggnaden riskerar vi att drabbas av muskelvärk, förhöjt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, övervikt, diabetes, magbesvär, infektioner, depression och för tidigt åldrande, för att nämna några sjukdomar som påverkas av stress.

En undersökning visar att råttungar som blir slickade av sina mammor de första tio dagarna producerar mindre mängd stresshormon (CRH). Ännu viktigare, när ungarna växte upp kvarstod den minskade produktionen av hormonet. De slickade råttorna visade sig bättre på att stå emot påfrestningar. - "Individen uppskattar tidigt i livet hur miljön kommer att se ut framöver och utvecklas därefter, det finns ett klart överlevnadsvärde i detta." Kroppens antistresshormon oxytocin är också en viktig ingrediens. Stress minskar halten av oxytocin hos mamman och hon blir mindre benägen att ta hand om sitt barn samtidigt som hon känner mindre lugn och välmående. Det i sin tur påverkar hur stresskänsligt barnet blir som vuxen och även hur barnet i sin tur tar hand om sina barn. Stresskänsligheten och hur en individ tar hand om sina barn håller i sig även till nästföljande generation oavsett om det är den biologiska mamman eller någon annan vårdare som sköter beröringen.

- "Mamma är lik sin mamma är lik sin mamma. Men det är inte bara den biologiska mamman som via beröring påverkar barnen, det är det som är det fantastiska, pappa, mormor, ja en god vårdare, alla kan påverka barnets utveckling i positiv riktning."

Ett sätt att förebygga stress är alltså att ta väl hand om sitt nyfödda barn. Men om vi redan sitter mitt i stressen och oroar oss för att våra hjärnor ska krympa, som vissa delar kan göra vid långvarig stress, vad gör vi då?

Babianer kan lära oss om stresshantering. - "Babianer som befinner sig längst ner i den sociala hierarkin löper ökad risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar". Man skulle kunna översätta det till att låg socionomisk status utgör en riskfaktor för stress hos oss människor. De babianer som inte kan skilja på små och stora faror har också betydligt högre kortisolhalter än andra, något som kan jämföras med typ-A personlighet hos människor som ser hot överallt. Sist men inte minst, är det värdefullt för både babianer och människor att ha stabila, meningsfulla sociala relationer. Stresshormonerna sjunker när babianerna leker med ungar, tvättar varandra, eller över huvud taget sitter tillsammans och berör varandra helt kamratligt, utan inblandning av sexuella intressen.

På samhällsnivå handlar stress i dag om en stor grupp människor som lider och som är oförmögna att jobba. Det kostar också, inte bara Sverige utan hela det västerländska samhället, en enorm summa pengar, cirka tre-fyra procent av BNP enligt EU-kommissionens uträkningar.

Stressrelaterade sjukdomar

• Utmattningsdepressioner, som kännetecknas av nedstämdhet, oro, trötthet, irritabilitet, avtagande effektivitet, sömn- och minnesstörningar.
• Muskelvärk, smärtor i nacke, skuldror och rygg.
• Kronisk obstruktiv lungsjukdom som är en direkt följd av rökning som i sin tur är ett beteende som påverkas av stress.
• Hjärt-kärlssjukdom via det så kallade metabola syndromet som innebär minskad känslighet för insulin, bukfetma, förhöjda blodfetter och högt blodtryck.
• Stress påverkar även de flesta andra sjukdomar, minskar både kvinnors och mäns förmåga att få barn och kan utgöra en riskfaktor för alkohol- och narkotikamissbruk.