|
Hur ser arbetsgivarna på dagens familjepolitik?Ändå har vi en familjepolitik som med olika ekonomiska styrmedel gör allt för att tvinga ut just småbarnsföräldrar i arbetslivet, redan när barnet är 1 år? Är det verkligen nödvändigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att separera så små barn från sina föräldrar. Hur ser arbetsgivarna på dagens familjepolitik? För att få veta mer om det så kontaktade vi på Hemmaföräldrar - Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Stefan är 46 år, två barns pappa och gift med Chatarina. Stefan har en gedigen utbildning bakom sig och har doktorerat i nationalekonomi på Oxford University, varit lärare på Stockholms universitet, sekreterare på finansdepartementet, forskare på Industrins utredningsinstitut och Handelns utredningsinstitut. "Är det samhällsekonomiskt lönsamt att arbeta och ha barn på dagis?" - Enligt en gammal uträkning (innan maxtaxan) kom jag fram till att det är ekonomiskt lönsamt att arbeta med ett barn på dagis med en genomsnittlig lön. Med två barn på dagis och en genomsnittlig lön är det inte samhällsekonomiskt lönsamt längre. Då är det lönsammare att vara hemma, svarar Stefan. "Den psykiska ohälsan ökar hos föräldrar och barn i Sverige. Tror du att det finns ett samband mellan det och dagens familjepolitik?" - Ja absolut, svarar Stefan utan att tveka. "Om en förälder är hemma under några år - vad händer med karriären, går det att vara borta ett tag och sedan komma tillbaka?" - Ja, men ofta är det kollegorna mer än arbetsgivaren som sätter gränserna för hur lång frånvaro som accepteras, säger Stefan och poängterar samtidigt att det bästa nog är om en anställd bara är borta i korta perioder. "Om det är kravet hur ska då en småbarnsfamilj få livspusslet att gå ihop. Vilka lösningar finns?" - Ur arbetsgivarsynpunkt, så vore tjänstledighet en period och anpassade arbetstider det bästa för att skapa en flexibel arbetssituation. Men här sätter kollektivavtalet stopp för småbarnsföräldrar att skräddarsy en arbetslösning som passar för just deras situation, fortsätter Stefan. En annan svårighet ur karriärsynpunkt är också att vi i Sverige kommer ut senare i arbetslivet än i andra länder. I USA är människor klara vid college runt 23 års ålder. I Sverige är vi klara med vår utbildning runt 30 års ålder, vilket helt klart minskar utrymmet för att hinna vara hemma med barn, innan vi ska ut och jobba. "Men varför vi i Sverige klara så sent i livet med vår utbildning?" - Många kommer kanske inte in på sitt första utbildningsalternativ och pluggar ett tag vid komvux. Eller så väljer de olika utbildningar innan de hittar rätt. "Om kollektivavtalet är en bromskloss för småbarnsföräldrar att hitta lösningar för att kunna vara hemma längre, men vad är det mer som bromsar?" - Problemet är att staten centraliserar makten alltmer. Politiker styr över universiteten. Kommunerna lyder under regler och finansieringssätt som tvingar kommuner att följa den mall de bestämt. Demokratin urholkas men till syvende och sist så begränsar den också kreativiteten hos människor, sammanfattar Stefan. Hur började då den familjepolitik som socialdemokraterna bedrivit under så lång tid och som fortfarande baseras på en ideologi skapad för förhållanden som rådde i Sverige för 70 år sedan. Det är oundvikligt att komma in på Alva och Gunnar Myrdal när jag nu sitter mitt emot ett av deras barnbarn. Därför måste jag naturligtvis fråga "Vad tror du låg bakom Alvas och Gunnars tankegångar om dagis till alla barn?" - För Alva var det en jämställdhetsfråga. Hon tyckte att det var många barn i stora familjer som lämnades åt sitt öde och som föräldrarna investerade lite i. Dessa barn behövde fångas upp och få en annan typ av stimulans under uppväxten. Tanken var att båda föräldrarna skulle arbeta och få god servicehjälp med barnen. Samtidigt skulle tvättning och städning lejas ut, berättar Stefan. Han tillägger också att de var väldigt moraliska och skulle ha blivit förfärade över hur människor använder sjukförsäkringssystemet idag. "I USA så kan kvinnor vara hemma några år med barnen och sedan komma tillbaka till arbetslivet. I Sverige är det mycket svårare att komma tillbaka till arbetslivet om du är hemma några år. Varför är det så?" Sverige är världens sjukaste folk enligt statistiken över uttagna sjukdagar. Ändå är vi världens friskaste folk enligt övrig statistik. Den huvudlinje som regeringen driver är att sjukskrivningarna beror på arbetsgivarna. Idag tar arbetsgivarna kostnaden för de första 2 veckorna av sjukperioden samt 15 % av sjukpenningskostnaden. Vilket leder till att arbetsgivarna tvekar att anställa. Och framförallt så slår också denna politik mot hemmaföräldrar. Har du varit hemma ett tag så finns det inte något "track record" på dig och arbetsgivarna tvekar då att anställa eftersom de är rädda för att få en "sjuklig person" med alla de kostnader som detta innebär. Idag tar också allt fler arbetsgivare uppgifter från Försäkringskassan. "Till sist måste jag fråga om du har hört talas om att det pågår ett föräldrauppror i Sverige med namninsamlingar för att uppmärksamma de lokalt förtroendevalda på de orättvisor och det tvång som den rådande familjepolitiken medför?" - Ja det har jag faktiskt hört talas om. I min kommun Nacka så har den hemmaförälder som startar eget en möjlighet att köpa barnomsorg från kommunen, oavsett om man tar ett främmande barn eller ej i verksamheten. Nacka har också fått dispens från regeringen för hushållsnära tjänster så att de är befriade från kommunalskatt. Madeleine Lidman Fakta: Augusti 2005 |
|