4 januari 2005
Tidig dagisstart skyddar mot allergi - en farlig myt
Ett vanligt argument för en tidig dagisstart är att infektioner i allmänhet skulle ha en skyddande effekt mot allergier. Det är en teori som motsägs av studier som klart antyder att vissa virusinfektioner, framförallt de som orsakas av RS-virus (respiratoriskt syncytievirus) skulle stimulera utvecklingen av såväl astma som allergisk benägenhet (sensibilisering).
Däremot förefaller vissa bakterier som normalt förekommer i svalget eller tarmen kunna skydda mot allergiutveckling. Detta kan vara av vikt när det gäller behandling med antibiotika, som förändrar normalfloran av bakterier och därigenom skulle kunna tänkas stimulera till en utveckling av allergi.
Vi kan alltså se att konsumtionen av antibiotika hos förskolebarn stigit de senaste 15 åren samtidigt har de allergiska besvären hos barn också ökat. Med tanke på att barnomsorgen nu inkluderar 75 procent av alla barn i åldern 1-6 år så borde statistiken visa att de allergiska besvären hos barn minskat enligt teorin tidig dagisstart = skydd mot allergi. Men teorin stämmer inte eftersom de allergiska besvären bara ökat sedan alltfler barn börjat tidigare och tidigare på dagis
Förskolebarn har i allmänhet 6-8 infektioner per år. Då varje infektion läker ut på en vecka betyder det att genomsnittsbarnet i förskoleåldern har infektionssymptom sammanlagt två månader om året. Det finns barn som ända upp till 15 infektioner om året (infektionssymptom sammanlagt 4-5 månader). Det tycks istället stämma bättre överens med verkligheten att förutsätta att hög konsumtion av antibiotika = förändrad tarmflora = ökade allergiska besvär hos barn.
Ett annat problem med den stora användningen av antibiotika är att pneumokocker (som kan ge öroninflammation och lunginflammation) är en av de bakterier som börjat utveckla motståndskraft mot antibiotika. Den stora mängd antibiotika som förskolebarns infektioner behandlas med kan ha bidragit till att motståndskraftiga bakterier fått fäste i Sverige.
Ett exempel på en pneumokockinfektion som fick tragiska följder nyligen är de två små barn i tvåårsåldern som smittat på två olika dagis i Helsingborg. Båda barnen dog.
Det vi vet idag är att barn är som mest infektionskänsliga under sina tre första år. Vi vet också att dagis med stora barngrupper och många barn tätt ihop har blivit en smitthärd för sjukdomar som löss, tbc, sjukhussjukan (MRSA), springmask och andra parasiter, virus, bakterier (som t.ex. pneumokocker) och kräksjukan. Sjukdomar som kostar samhället stora pengar i vabbande och sjukdagar, för att inte tala om allt lidande för barnen som så ofta tvingas vara sjuka. Barn på dagis har i snitt dubbelt så många sjukdagar som barn som vistas hemma enligt en dansk undersökning från 1980-talet.
Vid samtal med Margareta Blennow, barnhälsovårds överläkare vid Sachsska barnsjukhuset, frågade vi om det finns någon liknande undersökning gjord i Sverige
- Nej, i Sverige har en sådan undersökning inte gjorts sedan Barnstugeutredningen 1976, säger Margareta Blennow.
Vi har alltså en familjepolitik som syftar till att alla barn ska gå på dagis från ett års ålder men det finns inte någon uppföljande studie av hur tidig dagisstart och ständiga infektioner samt ett stor konsumtion av antibiotika påverkar barnens hälsa?
Det här är skrämmande och visar återigen på vikten av fler alternativ inom barnomsorgen - där också hemmaförälder självklart ska vara ett alternativ. Det går inte att förutsätta att alla barn klarar dagismiljön under de tre första åren.
Madeleine Lidman
Källa: Socialstyrelsens "Smitta i förskolan"
Läs också:
Tidig dagisstart skyddar mot allergi