4 juli 2006
Ge föräldrar tid att älska
Saxat ur Göteborgsposten:
Ledare den 4 juli 2006: Först när båset är tomt saknar man kon, brukar det sägas. Så är
det också med familjen. Så länge den finns och fungerar tål den att
kritiseras, ifrågasättas, diskuteras och bekämpas. Det är när
familjen inte finns eller inte fungerar vi upptäcker att
den är nödvändig. Utan familjen, i betydelsen tidiga, djupa och
varaktiga relationer till några få vuxna, växer barn inte upp till
mogna och självständiga vuxna med fungerande känsloliv.
Det var kristdemokraternas dag i Almedalen i går. På ett seminarium
diskuterade partiets förste vice ordförande Maria Larsson och
ungdomsförbundets ordförande Ella Bohlin betydelsen av goda värderingar
och vuxnas ansvar.
Värderingar överförs från vuxna till barn i många situationer, inte minst i skolan, men det börjar med familjen. Och varken skolan eller socialtjänsten kan fylla de hål som uppstår i en människa som inte fått tillräckligt med kärlek och därför inte kan visa kärlek.
- Enda sättet att
visa kärlek är att ge tid,
förklarade Helén Jaktlund från Farsor och morsor på stan i ett anförande.
Och Fryshusets grundare, socialdemokraten Anders Carlberg, citerade förra
fängelsechefen på Österåker, Ann-Britt Grünewald: "Jag har
aldrig stött på en fånge som haft en nära relation till en vuxen
man". Själv tillade han:
- Män som inte kan känna empati är livsfarliga. Och vår förmåga att
känna empati grundläggs under de första fyra levnadsåren.
Både Jaktlund och Carlberg underströk att tid för barnen handlar om kvantitet före kvalitet. Eller som Anders Carlberg skriver i en av sina böcker:
"... det går inte att komma hem klockan sju varje kväll, stänga av mobiltelefonen, sätta datorn i viloläge och ge järnet med ungarna en halv timma. Barn kan inte bokas som sammanträden. Kärlek kan inte schemaläggas. Det gäller att skaffa sig kvantitet för att nå fram till kvalitet."
Socialdemokraternas familjepolitik har gjort tid
till den stora bristvaran för barnfamiljerna. När föräldraförsäkringen
är förbrukad är det dubbelarbete och dagis som gäller. Så behöver
det inte vara. Förskoletiden är kort. En familjepolitik som ger småbarnsföräldrar
möjlighet att
satsa mer tid på
barnen är fullt möjlig.
Det är inte rimligt att
familjer som sätter sin ettåring på dagis får full utdelning medan
familjer som anser att
ettåringen behöver mer tid
med sin pappa eller mamma inte får ett öre. Kristdemokraterna
efterlyser en "mer- tid -för-barnen-reform".
Och i sitt Almedalstal preciserade Göran Hägglund förslaget:
- Föräldrarna måste få livet att
gå ihop. Frihet att
själva avgöra när och av vem föräldradagarna ska tas ut. Möjlighet
att gå ner i
arbetstid när barnen är små genom barndagar till ett värde av 60
000 kronor och kommunalt vårdnadsbidrag. Föräldrar
måste stärkas och stödjas - inte styras och ställas med.
Exakt så behöver det naturligtvis inte se ut. Det avgörande är att
alliansens familjepolitik innehåller tid,
pengar och valfrihet. Och det är viktigt att
partierna kommer överens före valet.