15 mars 2006

En karriärfördel att vara mamma

Saxat ur Svenska Dagbladet den 15 mars 2006. Elise Claeson om jämställdheten:

Varför styr inte kvinnorna halva Sverige? Jämställdhetens evighetsfråga hördes ofta under förra veckans firande av internationella kvinnodagen. Spaltmetrar skrevs om hur lite det finns att fira i världens mest jämställda land.

”Svenska kvinnor förlorar – från vaggan till graven” var rubriken på Stockholm Citys dödsrunehelsida (8/3). ”Swedish housewives” kallade Expressens ledarsida sin klagovisa (6/3). Svenska kvinnor uppför sig alldeles för kvinnligt, gnällde finliberalerna och förbannade den okvoterade föräldraförsäkringen, som skapar – återskapar – en syn på kvinnor som ”mammor framför allt”.

Sveriges feministiska elit vill fortfarande få oss att tro att en mystisk könsmaktsordning styr våra liv. Genom att ständigt prata om rosa och blå problem lyckas man dölja en annan ordning, (s)tatsmaktsordningen. Vi ser inte hur socialiserade kvinnorna är. Staten bestämmer hur länge vi kan vara hemma med våra barn och hur ofta vi bör föda barn. Men framförallt vill staten fostra våra barn.

Därför blev moderskapet ett politiskt problem i Sverige. Med världens högsta särbeskattning gjorde vi mammor till ett arbetskraftsutbud. I resten av världen har man lärt sig att leva med biologin. Det är okej att kvinnor vill vara mammor. Det är kanske därför USA slår oss i andelen kvinnor på höga poster. (USA: 45 procent, Sverige 29 procent.)

Why don’t women run the world? Maybe it’s because they don’t want to. När journalisten Lisa Belkin försökte besvara evighetsfrågan i en uppmärksammad artikel i New York Times (The Opt-Out Revolution 26/10 2003) startade hon en intensiv debatt om mammor och karriär i USA. Belkin hade intervjuat den kvinnliga maktelit som utbildats vid prestigeuniversiteten och nu fanns i börsbolagens och statsförvaltningens toppskikt. Till sin förvåning upptäckte hon att många av karriärkvinnorna sade upp sig när de fick barn. De blev opt-out-women, de nya hemmafruarna. Redan under studietiden planerade många att bli hemmamammor under en längre tid.

”Men att ge barnen stor plats i ens liv behöver inte vara dåligt för karriärdrömmen”, skriver den danska journalisten Kirsten Stendevad i sin bok Mamma – en karriärfördel (4good, 2006). Hon berättar om Fay, en amerikansk 55-årig sexbarnsmamma, som blev headhuntad till vice vd för en mellanstor konsultfirma. Fay upptäcktes av sin arbetsgivare i barnens skola där hon var aktiv i föräldrarådet. Bra föräldrar är bra medarbetare, var konsultfirmans policy.

Jamen, USA är inte Sverige, säger säkert svenska negativister. Där finns inte Las och höga skatter. Tja, sådant går ju att ändra på. Skatt efter försörjningsbörda vore en bra princip att ta efter. Att kunna leva på en lön är kanske en förklaring till att amerikanska kvinnor kan gå ut och in ur arbetsmarknaden. En annan är den blomstrande, flexibla tjänstesektorn. En tredje är en positiv inställning till moderskap och 50+ kvinnor.

Ett tidens tecken är att 54-åriga hemmamamman Kathleen McFarland utmanar Hillary Clinton på senatorsposten för New York. Farmor och mormor vill styra världen. S