04 april 2006
Stress gör barn både psykiskt och fysiskt sjuka
Att stress gör oss sjuka borde inte ha undgått någon vid det här laget. Men att stressen också gör våra barn sjuka kanske inte alla förstått.
Sociologen, psykologen, psykoterapeuten och läkaren med koppling till Sahlgrenska Akademin i Göteborg Peter Währborg ger en dyster syn på framtiden för våra barn. Men också hopp.
- Vi är oroliga över att torsken ska försvinna från Östersjön. Men jag skulle vilja fråga var barnen tar vägen i vårt barnförbjudna samhälle, säger han.
När två procent av befolkningen lider av samma åkomma, kallas det för folksjukdom. År 2001 visar en undersökning att 41 procent av skolungdomarna i Halland kände sig stressade av skolarbetet. Samma år kom en undersökning som visade att av lärarna kände sig 25 procent stressade av sitt arbete.
En annan undersökning visar att 34 procent av barn och ungdomar i Sverige känner sig sjuka och 43 procent trivs inte med livet. 27 procent av flickorna tycker att det vore bättre om de inte fanns.
- Livsstilsrelaterade sjukdomar som våra barn kommer att drabbas av i framtiden, kan vi undvika om vi kan påverka barn och ungdomars livsstil. Tiden att göra något är nu, säger Peter Währborg.
Att barnen har fått betala priset för 1980-talets sviktande ekonomi med större klasser, mindre vuxennärvaro och mindre förutsättningar för att klara skolarbetet, tycker han är skrutt.
- Vad är det för människosyn som tillåter att detta får fortsätta. Det är orimligt och oacceptabel situation, säger Peter Währborg.
Resultatet ser vi i statistiken. En fjärdedel av våra ungdomar saknar betyg i kärnämnena i grundskolan. En tredjedel går i en klass med fler än 25 elever. 7 procent mobbas allvarligt.
- Jag kan inte förstå varför klasserna är så stora. Skolverkets utredare Sven Bremberg har sagt till mig att det inte finns några bevis eller studier som pekar på sambandet mellan stora klasser och dåliga betyg. Och det är klart att det inte gör, för det görs nämligen inte några sådana studier. Men behövs väl bara sunt förnuft för att inse att det går att klara skolan bättre om man har mindre klasser, säger Peter Währborg.
Miljöhälsorapport 2005 lyfter fram buller som det ”kanske mest utbredda miljöproblemet”. Peter Währborg påpekar att det i lag är stadgat att om man har en arbetsmiljö där ljudnivån överstiger 80 decibel, är man ålagd att ha hörselskydd. Enligt en undersökning är ljudnivån i snitt på 80 – 85 decibel.
- Så egentligen skulle alla skolbarn få ha hörselskydd på sig i skolan, säger han.
Vi är alla individer och reagerar också olika på olika påfrestningar. Men buller är något som alla människor, vuxna som barn, reagerar likadant på.
- Testa bara hur det känns om man har en overheadprojektor igång och sedan stänger av den. När jag gör det i mina föredrag, drar alltid publiken en kollektiv suck av lättnad, säger han.
Men det finns annan alarmerande statistik. Kvinnomisshandeln har ökat och det har blivit en femfaldig ökning av barnmisshandel. 1983 var det 980 anmälda fall och 1995 var det 5 205. Även våld mellan barn har ökat avsevärt, enligt BRÅ.
- Ökningen kan inte förklaras genom att det har skett en större invandring till Sverige. Det ligger utanför den marginalen, säger Peter Währborg.
Den livsstil som vi har i dag är präglad av fler saker som i sig är stressande förutom att de inte befrämjar det som gör oss motståndskraftiga mot stress. Peter Währborg har gjort djurförsök på råttor där man tagit barnråttorna från sin mamma i tidig ålder. Ungen har då visat en enorm stress. Sedan har man placerat tillbaka ungen igen. Kanske blir den lugnad för stunden, men varje gång den blir utsatt för en påfrestning, utlöses stressen på samma sätt igen.
- VI utsätter tidigt våra barn för relationsstörningar som påverkar hur de reagerar på stress i vuxen ålder. Separationer är emotionellt betydelsefulla för dem och vi utsätter dem ständigt för separationer. Även kvinnor reagerar negativt på separationer, säger Peter Währborg.
Tidspressen. Barn har ett annorlunda tidsbegrepp än vuxna. När barn leker finns ingen tanke på tid eller rum.
- När barn blir medvetna om tiden och att den inte räcker till, så blir de stressade, säger Peter Währborg.
Barn blir stressade över saker de fantiserar om, som att pappa kommer att dö eller att föräldrarna ska skiljas. Därför är mobbning inte bara ett problem för den som blir utsatt.
- Rädslan för att bli mobbad och utsatt för våld stressar alla som finns runt omkring.
Vår ökade mobilitet, det faktum att vi flyttar mycket, främjar inte en gynnsam skolmiljö.
- Det blir en social vilsenhet då grupper inte består av individer som har samma värderingar. Stor kraft kommer att läggas vid att ta reda på vilken norm det är som gäller. Det är viktigt för barn att platsa och att vara rätt. Det är omöjligt för en lärare att skapa det sociala kitt som gör det möjligt att ägna sig åt att undervisa.
Stressen vi utsätts för skapar en rad livsstilsbetingade sjukdomar som diabetes, fetma och psykosomatiska som huvudvärk, insomningssvårigheter och magont. Men också åderförkalkning. Man har funnit att 60 procent av 13-åringar har utvecklat åderförkalkning, säger Peter Währborg.
- Det viktigaste vi kan göra inför framtiden är att investera i humankapitalet. Barnen borde få ta del av överskottet från näringslivet. Vi måste öka vuxentätheten i barn och ungdomars liv. Och skapa ett barntillåtet samhälle.
Cecilie Frödén
Fakta:
Vi kan undvika livsstilrelaterade sjukdomar som våra barn kommer att drabbas av om vi kan påverka deras livsstil till mellan 70 och 90 procent. Om vi gör det nu.
Sjukdom Procent som kan reduceras
Diabetes 90
Hjärt- och kärlsjukdomar 80
Stroke 70
Psykisk ohälsa 70 - 90